Internet som läromedel i Naturkunskap B

Onlinematerial som ersättning för en traditionell lärobok i Naturkunskap B för samhällsvetenskapligt program

C-uppsats inom Kompletterande Pedagogisk Utbildning

Handledare: Lena Renström

Lärarhögskolan

2006

Sammanfattning

I denna studie undersöks möjligheten att sammanställa ett läromedel i Naturkunskap B utifrån existerande onlinematerial som ett alternativ till en traditionell lärobok. Detta undersöks genom att göra ett försök att sammanställa ett sådant läromedel. Metoden är att söka material på Internet samt utforma ett förslag på läromedel utifrån detta. Till grund för valet av material till läromedlet samt hur läromedlet utformas ligger:

Ett sociokulturellt perspektiv på lärande
Argument för varför naturkunskapen är viktig i skolan
Gällande styrdokument
Källkritik av materialet

Huvudsyftet med studien är att ge en bild av hur material från webbplatser kan samlas ihop som ersättning till en lärobok i naturkunskap B. Ett annat syfte är att ta upp till diskussion vilka vinsterna kan bli med detta läromedel jämfört med en traditionell lärobok.

Det visade sig vara lättare att finna sammanhängande material om områdena livsstil och hälsa, människokroppen, genetik, genteknik (vilka återfinns i målen för naturkunskap B) än för till exempel evolutionen och kemiska föreningar och grundämnen (vilka också återfinns i målen för naturkunskap B).

Ett läromedelsförslag med länkar till webbplatsers material samt tillhörande instuderingsfrågor och uppgifter, samt till detta utformade mål och betygskriterier blev resultatet. Detta är dock på inget sätt färdigt, utvärderat eller använt i verkligheten.

Nyckelord

Onlinematerial Naturkunskap Internet IT, sociokulturell

Förord

Tack till min handledare och alla andra i min omgivning som har uppmuntrat mig.

Innehållsförteckning

Vad?

Bakgrund

Efter att ha studerat ett år på lärarhögskolan inom det allmänna utbildningsområdet har jag bland annat lärt mig om olika lärandeteorier. Jag har övat på att reflektera över egna idéer om undervisning och att motivera min egen undervisning för mig själv och andra. Jag har fått undervisa under verksamhetsförlagd utbildning där jag fick tillfälle att omsätta egna idéer i praktiken.

Det jag hittills under utbildningen inte har fått göra tillräckligt, är, att utifrån det jag lärt mig, idéer jag har, samt vad som står i styrdokument, bygga upp undervisningsmaterial. Tyvärr blev det inte klart vilka avsnitt och vilka kurser som jag skulle undervisa i förrän ett par dagar innan jag skulle börja undervisa under verksamhetsförlagd utbildning. Därför blev det aldrig tid att verkligen från grunden ta fram läromedel som avspeglar de idéer och teorier utifrån vilka jag vill arbeta som lärare och som även avspeglar hur jag tolkat läroplanen.

När jag undervisade i naturkunskap B under verksamhetsförlagd utbildning tyckte jag inte att läroboken var ett bra alternativ. Detta framförallt eftersom jag tycker att eleverna bör lära sig vägar att hitta den mest aktuella informationen om olika områden och de gör de inte genom att läsa i en lärobok. Jag utgick istället enbart ifrån material från Internet som ersättning till den lärobok som normalt användes. Inför detta så letade jag efter någon form av färdig struktur att använda mig av, ett färdigt hopplock av onlinematerial som var lämpligt att använda just i vissa avsnitt i naturkunskapskursen. Jag hittade inget sådant utan plockade på egen hand ihop material som eleverna och jag arbetade med. Material från Internet kändes bra som alternativ till läroboken och jag är intresserad av att utveckla detta och se om det går att utforma ett läromedel för hela kursen i naturkunskap B genom att välja material från olika webbplatser på Internet som kan fungera som läromedel i enlighet med styrdokument och de idéer jag har om lärande i naturkunskap B. Eftersom jag, efter att ha observerat och samtalat med lärare under min utbildning, insett att man som lärare verkar ha ständig tidsbrist och inte hinner sådant som man skulle vilja så ser jag denna C-uppsats som ett utmärkt tillfälle att utforma ett sådant läromedel.

Avgränsning

Utvecklingen gällande Internet

OCLC (Online Computer Library Center ) undersökte mellan åren 1998 till 2002 hur stort Internet egentligen var, vad det innehöll och i vilken takt det utvecklades. Man kom bland annat fram till att Internet år 2002 innehöll motsvarande mellan 14 och 28 miljoner böcker. Men man konstaterade också att mycket inte höll särskilt hög kvalité. Man kunde se en platå i tillväxten av Internet i slutet av undersökningen och förklarade då detta med bland annat att ivern att synas på nätet hade lagt sig och istället för att webbplatserna ökade i antal så lades arbete ned på kvalitén på redan existerande webbplatser.[1]

Ambitionen är inte i denna studie att söka igenom hela Internet för användbart material. I första hand är ambitionen att söka bland material på svenska och bland icke-kommersiellt material vilket är en försvinnande liten del av det totala innehållet enligt ovan nämnda undersökning.

I en trendrapport från World Internet Institute om utvecklingen av tillgång till och användande av Internet i Sverige mellan 2000 och 2003 beskrivs att både användningen och tillgången ökar för alla grupper i samhället. Den snabbaste utvecklingen kunde ses för höginkomsttagare och ungdomar. De så kallade digitala klyftorna i samhället verkar minska men två grupper, pensionerade och låginkomsttagare över 45 släpar efter i utvecklingen enligt rapporten. Bland bredbandsanvändare kunde man se att Internet till dels ersatt dagstidningar och tv som nyhetsförmedling [2]

I en annan rapport från World Internet Institute framkommer att även om det är framför allt äldre personer år 2003 som står utanför det digitala informationssamhället så finns även en skillnad bland yngre. Det visar sig att ju lägre utbildning och inkomst man har, desto mer utanför är man.[3] Ett argument för att göra denna studie skulle kunna vara att skapa ett verktyg för att skolan ska kunna bidra till att minska de digitala klyftorna bland unga. Detta diskuteras dock inte vidare i uppsatsen, utan det får bli en senare diskussion vid en eventuell praktisk användning av resultatet i uppsatsen.

Internet i skola och undervisning

Internet i undervisning är ett område som man från statligt håll har uppmuntrat de senaste åren. ItiS är den största satsningen hittills inom området, en miljardsatsning som genomfördes under åren 1999 till och med 2002. Inom ramen för ItiS erbjöds 70 000 lärare kompetensutveckling inom IT-området. 3500 skolledare genomgick också i samband med ITiS utbildning inom IT-området. Nu efter ITiS är avslutat så satsar staten på att vidareutbilda skolledarna ännu mer inom området IT i undervisningen.[4]

Regeringen gav i november i år fortsatt uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att fortsätta att arbeta för att främja IT i undervisningen.[5]

KK-stiftelsen, stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling som arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft har också satsat pengar på projekt med IT i undervisningen ute i skolor. Nu avsätter KK-stiftelsen 100 miljoner kronor under de kommande tio åren för att stärka IT i lärarutbildningen. Enligt KK-stiftelsens rapport IT och lärarstuderande2005[6] vill 90 % av de lärarstuderande använda IT som ett verktyg i sitt framtida arbete men endast hälften av de lärarstuderande har detta område som ett obligatoriskt moment i sin lärarutbildning idag.

Alldeles nyligen har Myndigheten för skolutveckling genomfört en omfattande undersökning som de kallar IT i skolan 2005: tillgång, användning och attityder.[7] Totalt besvarade 552 lärare och 940 elever enkäten. I resultatet framkommer bland annat att mer än 90 % av gymnasieeleverna som svarat har tillgång till Internet i hemmet och mer än 70% av gymnasieeleverna har tillgång till bredband. Nästan hälften av gymnasieeleverna har tillgång till en egen dator. Resultaten i undersökningen pekar på att ungefär hälften av lärarna anser att de har nytta av datorn som ett pedagogiskt verktyg. På frågan Hur ofta använder du Internet i undervisningen? är det drygt 30 % av gymnasielärarna som använder Internet någon eller några gånger i veckan i undervisningen. 20 % använder Internet någon eller några gånger i månaden och knappt 20% av gymnasielärarna använder Internet någon eller några gånger per termin. Knappt 5 % använder aldrig Internet i undervisningen. Ungefär 8 % använder Internet dagligen. På frågan Hur ofta använder du IT i undervisningen på dina lektioner för färdighetsträning?” svarar ungefär 43 % av gymnasielärarna att de aldrig gör det. Av svaren på frågan hur mycket lärarna låter elever söka fritt på nätet framkommer att detta är vanligare än att använda Internet för färdighetsträning. På frågan Deltar du i någon form av grupp eller nätverk där man diskuterar utvecklingsfrågor inom området IT och skolutveckling? svarar upp emot 90% av lärarna nej!

Jag ser denna statistik som intressant information som skulle ha betydelse vid ett förverkligande av ambitionen i min studie men, denna studie tar inte hänsyn till huruvida det finns ett intresse från elev och lärarhåll. Istället avses att ta fram ett exempel som kan användas som utgångspunkt för en senare diskussion med elever och lärare. Denna studie tar inte heller hänsyn till en rättviseaspekt när det gäller tillgång till Internet i hemmet för olika elever.

IT i skolan kan betyda olika saker. Det kan innebära ett internt nätverk på skolan där diskussioner kan föras och genom vilket undervisning på distans kan ske, det kan också betyda att material från IT används som läromedel att IT används som ett sätt att kommunicera med människor över hela världen, till exempel kan lärare från Sverige samarbeta med lärare i Australien eller eleverna kan diskutera med andra elever världen över. Flera studier och böcker inriktar sig mot möjligheterna som Internet ger till så kallad ”collaborative learning”, när flera i en grupp arbetar med samma fråga och bidrar med sin syn på saken. Denna studie avser inte att undersöka Internet som kommunikationsplattform. Den är istället begränsad till att undersöka existerande onlinematerial som läromedel (något som kan ersätta en lärobok). Tanken är att Internet som kommunikationsplattform och/eller klassrummet som kommunikationsplattform ska komplettera och sätta sin prägel på läromedlet. Precis som då man annars använder sig av en lärobok, film eller andra läromedel. Tanken är alltså inte att sammanställa en helt färdig kurs utan mera ett läromedel, jämförbart med en lärobok.

Vilka läromedel finns idag på Internet?

Läromedel finns idag på Internet. Det finns en mängd Internetbaserade läromedel som mer eller mindre fungerar som interaktiva läroböcker. De har ett eget material liksom i en lärobok men de länkar också ut till olika platser på Internet. De svenska läromedlen finns till stor del samlade på webbplatsen Läromedelsguiden som skapats av myndigheten för skolutveckling. Exempelvis har läromedelsföretaget Liber ett webbstöd till sina läroböcker som inte är så utvecklat i Naturkunskap B men desto mer i till exempel Biologi A. Nordlab är ett samarbetsprojekt mellan de nordiska länderna som inriktar sig på att ta fram verktyg för förståelse av naturvetenskaperna kemi, biologi och fysik. Som stöd till lärares undervisning håller de på att utveckla självrättande diagnostiska test, workshops och förslag till olika arbetsmetoder för att utveckla elevers tänkande kring naturvetenskapliga fenomen.

Det finns webbplatser som samordnar länkar till onlinematerial som kan användas i undervisning.

MERLOT är ett projekt som drivs av universitet i USA. MERLOT är en förkortning för Multimedia Educational Resource for Learning and Online Teaching. På denna webbplats samlas webbmaterial som kan användas i undervisningssyfte. Materialet som samlas på webbplatsen granskas först ur följande aspekter: Quality of Content, Potential Effectiveness as a Teaching Tool, Ease of Use. Allt material betygsätts och betyget motiveras. Målet för MERLOT-projektet är att effektivisera undervisning och lärande. Om man söker ett material som handlar om kemi till exempel så visas det material som fått det högsta betyget högst upp i listan. En lång motivering till det betyget finns också tillgängligt. MERLOT skriver på sin webbplats att de har en administration som kontinuerligt arbetar med att hålla webbplatsen uppdaterad och aktuell. De får in material antingen från dem som har gjort materialet eller från dem som har tips om bra material som finns tillgängligt på nätet.

En svensk motsvarighet till MERLOT är webbplatserna Notnavet och Länkskafferiet. Både Notnavet och Länkskafferiet är projekt som Skoldatanätet driver. Skoldatanätet är en portal som i sin tur drivs av Myndigheten för skolutveckling på uppdrag av regeringen. I Notnavet är det meningen att webbmaterial i de olika naturvetenskapliga ämnena ska samlas. De länkar som samlas i Länkskafferiet granskas av lärare, bibliotekarier och ämnesredaktörer.

Flera bibliotek samlar också granskade länkar på sina webbplatser inom olika ämnesområden.

Till skillnad från författarna till webbaserade läromedel likt Libers webbstöd som skriver egen text och gör egna bilder och blandar detta med länkar, vill jag i denna studie inte forma ett läromedel genom att själv skriva någon förklarande text (till exempel en text om vad gener är för något). Jag vill istället länka till andras texter och då inte i första hand till andra läromedel avsedda just för skolan utan helst till informerande text avsedd för samhällsmedborgare producerad av olika samhälleliga organisationer (se rubriken Diskussion av Lpf94 inför min studie). Min strävan är att inte behöva komplettera det länkade med någon enda egen berättande text eller bild utan att det material som länkas till ska förklara det som ska ingå i läromedlet.

I en del webbstöd som utformats till traditionella läromedel förekommer länkar ut till webbplatser i syfte att eleverna ska kunna läsa mer om det som står skrivet i läroboken. Till dessa länkar hör ofta inga uppgifter eller frågor. En strävan med denna studie är att ha med exempel på frågor och uppgifter till materialet som länkas till så att eleverna arbetar aktivt materialet och inte bara surfar runt, och så att deras kunskaper om innehållet i länkade sidor kan utvärderas vid betygsättning. Det denna studie syftar till är att sammanställa ett läromedel som samordnar länkar till onlinematerial precis som MERLOT, Länkskafferiet, Notnavet och många bibliotek gör. Till skillnad från deras länksamlingar vill jag att detta läromedel ska följa en viss kursplan och vara utformat med förslag till hur eleverna kan arbeta med webbmaterialet i de olika länkarna så att målen i styrdokumenten som gäller för naturkunskap B ska kunna uppnås.

Syfte och problemformulering

Syfte

Syftet är att göra ett försök att sammanställa/strukturera ett läromedel i Naturkunskap B där undervisningsstoffet hämtas ifrån olika webbplatser istället för ifrån en traditionell lärobok och som är i enlighet med programmålen för samhällsvetenskapsprogrammet och kursplanen i naturkunskap B, och där eleverna genom att arbeta med materialet har möjlighet att nå upp till de olika nationella målen och betygskriterierna för kursen

Läromedlet är tänkt att utgöra ett exempel som kan användas som underlag för vidare diskussion av utvecklingsfrågor inom området IT och skolutveckling.

Problemformulering

Vilka kan vinsterna vara med att använda ett läromedel baserat på webbplatser jämfört med en traditionell lärobok?

På vilket sätt kan olika onlinematerial sammanställas till en helhet med struktur och överblick, till ett läromedel för kursen Naturkunskap B?

Begreppen läromedel och ”traditionell lärobok”

I Svenska Akademiens ordlista står att läsa att läromedel betyder

hjälpmedel (ss. läroböcker, kartor, skrivhäften osv.) vid undervisning.^[8]

Enligt Nationalencyklopedin var läromedel länge synonymt med lärobok men har sedan 80-talet kommit att vidgas till att omfatta allt som man kan grunda undervisning på.

Läroböckerna utgjorde under en mycket lång tid en norm för vad som var väsentligt, och det var huvudsakligen ur dem som eleverna skulle inhämta fakta. Läroböcker, liksom läromedel i vidare mening, förmedlar också metakunskaper, dvs. samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap samt dess syn på hur kunskap skall bearbetas och användas.^[9]

Sedan skolverket inrättades förekommer inte längre någon central granskning av läromedel i Sverige, vilket det gjorde förut.^[10]

År 2001 betalade svenska skolor i genomsnitt 508 kr under året för en elevs läroböcker.^[11]

Tryckta läroböcker säljs ofta som paket, med en faktabok med tillhörande instuderingsfrågor, samt en lärarhandledning innehållande förslag på hur man kan arbeta med materialet i faktaboken. Några exempel hämtade från Internetbokhandeln Ad Libris:

Naturkunskap B, skriven av Karlsson Janne, Karlsson Karl Göran, Molander Bengt-Olov och utgiven av Liber AB 2001. Boken innehåller rubrikerna

Genteknik
Livsstil och hälsa
Kultur och människans natur
Medicin

Teknik och hälsa
Materia
Genetik
Organismen
Evolution

Tillhörande lärarpärm finns med förslag på laborationer, fördjupningsuppgifter med mera.

Naturkunskap B, skriven av Gunilla Viklund, Per Backlund, Iann Lundegård och utgiven av Bonnier Utbildning AB 2001. Efter varje avsnitt i boken finns diskussionsfrågor och något som kallas " ta reda på mera om" t.ex. via Internet. Boken ska vara upplagd så att eleverna och läraren tillsammans kan bygga sin kurs.
I boken finns förslag på experiment och fältstudier. Faktafrågor finns längst bak i boken.

Medan Jorden snurrar, skriven av Kerstin Svanfeldt, Monica Svensson och utgiven av Natur och Kultur 2006.. Ska ha ett aktuellt och innehållsrikt stoff och integrera olika ämnesområden. Finns tillhörande lärarpärm med tips på laborationer med mera.

Vad jag menar med en ”traditionell lärobok”

Det är ofta lärare som är författare till de tryckta böckerna i naturkunskap B.
Ofta utgörs huvuddelen av materialet av en faktabok.
Ibland finns tillhörande uppgifter eller instuderingsuppgifter eller laborationer som baseras på fakta i faktaboken.
Fakta presenteras ofta rakt upp och ned, som sanning, och det finns inte angivet i anslutning till avsnitt i boken huruvida fakta är granskade av specialister inom området.
Det saknas ofta källangivelser till påståenden som kan vara diskutabla.
Det saknas ofta hänvisning till fördjupningslitteratur eller fördjupningslänkar till avsnitten.
Det saknas ofta fakta om hur man söker upp och värderar annan fakta inom aktuella områden i böckerna.
Det saknas ofta hänvisning till riktigt aktuella forskningsrön.
Inte alltid presenteras i anslutning till avsnitten i faktaboken en motivering om varför eleverna bör lära sig just de fakta som tas upp i avsnittet.
Ibland presenteras naturvetenskapliga begrepp utan att de sedan återkommer i ett tydligt sammanhang
Läroböckerna brukar inte vara utformade som sökverktyg, att eleverna söker upp fakta genom dem, de brukar istället vara berättande/informerande

Ett par exempel som stämmer in på denna beskrivning är de tidigare nämnda böckerna Medan Jorden snurrar, skriven av Kerstin Svanfeldt, Monica Svensson, Naturkunskap B, skriven av Gunilla Viklund, Per Backlund, Iann Lundegård och Naturkunskap B, skriven av Janne Karlsson , Karl Göran Karlsson , Bengt-Olov Molander.

Varför?

Teoretiskt perspektiv på lärande

Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv brukar betecknas som situerat lärande. Med det menas att kontexten har stor betydelse för vad eleven lär sig. Säljö, till exempel, menar att det har blivit ett problem att skolan har blivit institutionaliserad, skild från verkligheten. Problemet ligger i att skolan lär ut abstrakta begrepp som eleven inte klarar av att knyta till sin egen vardag, till sin egen kontext. Lösningen på detta problem kan vara att följa tanken om att samtalet mellan den mindre kompetente och den mer kompetente ständigt måste pågå. Därigenom kan eleven få klart för sig i vilka kontexter de inlärda abstrakta begreppen får betydelse. Kunskap kan numera inte ses som något som kan lagras någonstans och senare tas fram vid behov. Kunskap skapas och används vid kommunikation och problemlösning i olika kontexter.^[12]

Dessa sociokulturella tankar utrycks på 2000-talet av Säljö men härstammar från den ryske psykologen, Lev Vygotsky (1896-1934), en inspirationskälla och förgrundsgestalt för sociokulturellt perspektiv på lärande.

I boken Språk och tänkande, som utkom av Vygotsky 1934, förklaras att språk och tänkande inte är separerade från varandra. Att försöka dela upp verbalt uttryckta tankar genom att analysera språk och tänkande var för sig är som att försöka studera vatten genom att studera grundämnena väte och syre var för sig. Kopplingen mellan språk och tänkande ska inte ses som konstant utan den utvecklas hela tiden. För små barn är språket ännu inte kopplat till tänkande utan används mer för social interaktion, men senare så formas också strukturen för hur barnet tänker, med hjälp av språket. Utan en tanke bakom, är orden döda, men genom att de används i språket utvecklas tankarna bakom orden mer och mer. Slutsatser i Vygotskys verk Språk och tänkande är att tänkande föds genom språket och ordet speglar och utvecklar människans medvetande. Ord speglar och utvecklar även hela mänsklighetens historiska medvetande.[13] Individens utveckling sker, enligt Vygotsky genom det som han kallar internalisering vilket är ett resultat både av socialt samspel med andra, samt en inre mental process, men det sociala samspelet är primärt och föregår den inre mentala processen.^[14]

Vygotsky ser det som att sättet att tänka hos en individ är i allra högsta grad format av den kultur och den sociala omgivning i vilken individen växer upp. Språket och därigenom också tänkandet är alltså i första hand ett resultat av social interaktion med omgivningen En grundtanke i Vygotskys resonemang om lärande är att lärande bäst sker om undervisningen sker inom elevens proximala utvecklingszon. Det får inte vara för lätt så att eleven inte utvecklas men inte heller så svårt att eleven därför inte utvecklas. Undervisningen bör vara så pass svår att eleven kan utvecklas med hjälp av stöd, scaffolding, från läraren.[15]

Scaffolding kan liknas vid stöttor eller en byggnadsställning som eleven kan luta sig mot och ta hjälp av i lärprocessen.[16]

Vygotsky, skiljer mellan spontant och vetenskapligt lärande där det vetenskapliga är det som lärs ut i skolan medan det spontana lärandet sker utifrån elevens vardagserfarenheter. Det spontana lärandets drivkraft är ofta att det ligger i elevens intresse att lära sig. Vetenskapligt och spontant lärande kompletterar varandra och ju mer de kompletterar varandra, desto mer relevant blir kunskapen för eleven.[17]

Det sociokulturella perspektivet och det konstruktivistiska perspektivet är nära förknippade med varandra och har många lika synsätt på lärande. Skillnaden i det sociokulturella perspektivet, till stor del influerat av Vygotsky, jämfört med det konstruktivistiska perspektivet på lärande till stor del influerat av Jean Piaget,1896-1980, schweizisk utvecklingspsykolog och pedagog, kan enkelt sägas vara att medan konstruktivistiskt perspektiv intresserar sig för elevens eget skapande av kunskap, elevens egen begreppsbildning och ser elevens egna tankekonstruktioner som kunskap, så intresserar sig det sociokulturella perspektivet för elevens samtal med läraren, elevens användande av begrepp i anslutning till en viss kontext (hur man kommunicerar om saker) och ser kunskap som något som formas i samspelet mellan människor. Konstruktivistiskt perspektiv ser det som att individen kan bära med sig kunskap mellan olika kontexter.

Medan det konstruktivistiska perspektivet fokuserar mera på eleven som enskild individ och att eleven tillägnar sig kunskap genom att undersöka och tolka så fokuserar ett sociokulturellt perspektiv på individen som en del av kulturen och menar att eleven tillägnar sig kunskap genom att socialiseras in i en rådande kultur genom att tillägna sig begrepp och ett sätt att tänka, i ett samspel med läraren.

Inriktningar inom det konstruktivistiska perspektivet har liksom det sociokulturella perspektivet också kommit att hämta inspiration från Vygotsky, till exempel socialkonstruktivistisk inriktning.[18]

Vygotsky tolkas idag på olika sätt vilket medför att hans idéer påverkar undervisningen på olika sätt varav två exempel ges här.

Ett sätt att tolka Vygotsky idag är att se skolan och undervisningen som överförare av den gemensamma samhällskulturen till eleverna. Kulturen överförs till eleven genom att läraren, den mer kompetente, stöttar och handleder eleven, den mindre kompetente, vid problemlösning inom dennes proximala utvecklingszon. Lärarrollen, och lärarens kompetens blir, med denna tolkning av Vygotsky, viktig och aktiv. Undervisningen blir, även om den är modern på ett sätt mer eller mindre traditionell, på ett annat sätt, då det kan ses som att läraren överför kunskap till eleven. Ett annat sätt att tolka Vygotsky lutar mer åt den konstruktivistiska synen, det ses som att kunskap konstrueras av eleverna, men konstruerandet kan bara ske i gemenskap, man kommer gemensamt fram till en konstruktion, ett sätt att tänka, en problemlösning. Konsekvensen för undervisningen blir då att man fokuserar på gruppen och gruppdiskussioner för att komma fram till kunskap.[19]

Diskussion utifrån teoretiskt perspektiv på lärande

Om man utgår ifrån den sociokulturella synen på lärande och om man tolkar Vygotsky mera enligt det första av ovan nämnda exempel så kan man ställa sig frågan, vilken är kulturen som eleven bör socialiseras in i, eller internalisera, när det gäller naturkunskap B? Är det en isolerad naturvetenskaplig forskningskultur eller en allmän samhällskultur (där i och för sig den naturvetenskapliga forskningskulturen har betydelse)? Om man anser att det är en allmän samhällskultur som eleven bör socialiseras in i (se vidare under rubriken Argument för naturvetenskapen som ämne i skolan) så kan man ställa sig frågan om den kulturen speglas i vad som finns att läsa om på etablerade webbplatser tänkta för allmänheten. Finns det webbplatser där naturvetenskapliga begrepp och fakta som förekommer i naturvetenskaplig diskussion i samhället finns presenterade? Kan naturvetenskapliga begrepp länkas in i ett tydligare samhälleligt sammanhang genom användande av stora webbplatsers material än vad de kan göra i en tryckt lärobok?

Kan man finna material på webben där de naturvetenskapliga begreppen kommer in i en vardagsnära kontext? Kan webbplatser i högre grad spegla samhällskulturen och vardagen och mindre ”institutionen skolan” än vad läroböcker generellt brukar göra? En strävan med denna studie är att söka efter och hitta sådana webbplatser.

Om man med ett sociokulturellt perspektiv på lärande anser att det inte räcker att läsa en text (eller se på en bild eller en film) för att lärande ska ske utan att eleven behöver diskutera, använda begreppen i eget språk med en person som är mer kompetent inom området så blir det lärarens uppgift att i undervisningen inte enbart presentera material för eleven utan också se till att eleven prövar att använda innehållet i sitt eget språk. Skolverket skriver på sin webbplats att

Språk är mer än bara ämnen i skolan - språk är det viktigaste verktyget både för förståelse och för att utveckla kunskap. Kraven på språklig förmåga ökar alltmer i ett informationstätt och föränderligt samhälls- och yrkesliv.[20]

Vygotsky ser lärande som en process där eleven inom sin proximala utvecklingszon stöttas av läraren till att mer och mer klara sig utan stöttor. Hur ska man ställa sig till lärande av med hjälp av onlinematerial utifrån det? Man kanske ser det enligt följande. Att kunna behärska informationssökningen på nätet inom ett visst område är ett sätt att vara socialiserad i den postmoderna samhällskultur som vi nu lever i. För att kunna uppnå denna färdighet krävs att eleven får stöttor av sin lärare i detta. (för en motivering varför stöttor behövs, se vidare under rubriken Källkritik. I mitt exempel på utformning av ett läromedel i naturkunskap B baserad på webbmaterial är en strävan att stötta eleven att använda naturvetenskapliga begrepp i sitt eget språk genom att utforma uppgifter till eleven där denne ska använda de naturvetenskapliga begrepp som förekommer i webbmaterialet. Strävan är att onlinematerialet i sig ska sätta in begreppen i ett sammanhang som ger eleven chans att förstå dem. Genom att eleven använder begreppen sitt eget språk och tillämpar dem i mer eller mindre nya sammanhang och att läraren, eller andra, läser eller hör detta och ger feedback är tanken att eleven ytterligare utvecklar förståelse för begreppen, samt även färdighet i att använda dem i sitt språk. Ett mål är att eleven ska behärska begreppen så att språket blir ett verktyg för att till exempel i framtiden söka relevant information genom att till exempel söka effektivt på webben eller genom att ställa frågor till en mer kompetent person inom området, vilket de förslagsvis kan göra över Internet. Universitet och högskolor uppmanar oss att sända en fråga till deras olika forskare, till exempel Luleå Tekniska Högskola. På webbplatsen Forskning.se finns en sammanställning av möjligheter som finns att fråga forskare via Internet. Med andra ord, kan målet vara att eleven genom sitt språk ska socialiseras in i den del av vår samhällskultur på Internet som handlar om naturvetenskap?

En förhoppning är också, att genom att användande av webbplatsers material, istället för en lärobok, kan läraren lättare lägga undervisningen i nivå med fler elevers proximala utvecklingszon. Detta eftersom genomarbetade webbplatser brukar ha fördjupningslänkar som kan följas av den elev som tycker att enbart webbplatsens material är för lätt att förstå. Även den elev som redan kan mycket om områden kan alltså fördjupa sin kunskap. En strävan med denna studie är att hitta sådana webbplatser som har fördjupningslänkar till sitt material.

Att släppa eleven att söka fritt på nätet i naturkunskap B är inte att ge stöd för att eleven i framtiden på bästa sätt ska behärska informationssökning på nätet inom området naturvetenskap. (Se vidare under rubrikerna Elevstyrt eller lärarstyrt arbete med IT och Källkritik) Att utgå ifrån en tryckt lärobok är inte heller ett sådant stöd. Kanske skulle man med ett konstruktivistiskt perspektiv på lärande i högre grad, än med ett sociokulturellt perspektiv på lärande, se fördelar med elevens eget undersökande och uppsökande av webbplatser? Med denna studie vill jag med sociokulturellt perspektiv, sträva efter att ge exempel på hur eleven kan stöttas till att behärska informationssökning inom naturkunskap B genom att sammanställa ett läromedel där eleven introduceras till enligt några webbplatser att utgå ifrån i framtiden samtidigt som innehållet i dessa webbplatser ska presentera för eleven de begrepp som de behöver i sitt språk för att ha ett verktyg för att lära sig mer i framtiden.

Utmaningen för skolan och dess praktik ligger i att fostra barnet för det informationella samhället, det glokala informationssamhället där symbolbehandling blivit lika viktigt som någonsin industrin var i det industriella samhället.^[21]

Elevstyrt eller lärarstyrt arbete med IT?

I en utvärdering av projekt inom IT i undervisningen vilka KK-stiftelsen har satsat på, beskrivs hur IT kan ges rollen i undervisningen som lärobok, övningshäfte, kunskapskälla, eller inspiratör.[22] Lärarna beskrivs tolka läroplanen som att där finns en strävan efter att lämna lärarstyrda uppgifter och lärarstyrt arbetssätt och istället sträva mot elevstyrt arbetssätt och elevstyrda uppgifter. Detta har också varit mål för många av de IT-projekt som dragit igång ute i skolan. I merparten av de undervisningssituationer som studerats vid utvärderingen får IT i praktiken rollen som informationskälla. (Uppgiften är lärarstyrd, arbetssättet är elevstyrt). Detta problematiseras i utvärderingen. Det påpekas att om IT begränsas till att vara en informationskälla så går elevernas tid och energi åt till att söka och samla information och risken är att det sedan stannar vid detta. Förståelsen hinns inte med. Den fjärde basfärdigheten

kan uppfattas som de kunskaper och färdigheter som krävs för att hantera och leva i omfattande informationsflöden. Förmåga att skapa sammanhang, helhet och analys är en viktig del.[23]

I utvärderingen påpekas att denna fjärde basfärdighet riskerar att tappas bort i undervisningen om undervisningen inriktas, i kombination med att alla elever söker upp olika information (individanpassning), mer på att göra (söka information) än att förstå informationen. Samlandet och sorterandet av information gjordes tidigare av läraren/läroboken. Utan lärobokens överblick och helhetssyn, kommer en del elever att fastna i att lära sig att söka och samla ihop material och kanske missa sådant som är centralt för helheten. I utvärderingen sammanfattas utifrån de observationer som gjorts att det är individuellt arbete, fakta och färdigheter som dominerar i undervisningen när IT används.

En konsekvens av detta sätt att arbeta blir att elever skaffar sig egna individuella kunskaper och att den gemensamma, allmänna kunskapen som skulle kunna skapas i samarbete mellan elever och lärare blir marginell.[24]

Diskussion angående elevstyrt eller lärarstyrt arbete med IT

Med denna studie vill jag inte att IT ska ges endera av rollerna som utvärderingen tar upp tar upp utan istället sträva efter att blanda de olika rollerna. IT som lärobok och övningshäfte för strukturen, förståelsen, sammanhanget och överblicken och IT som informationskälla och inspiratör för individanpassningen och elevaktiviteten och utvecklande av färdighet. Detta med målet att eleverna ska ges chans att utveckla den fjärde basfärdigheten. En strävan i sökandet efter webbplatser blir att hitta webbplatser som berättar relativt sammanhängande om något, så att eleverna inte måste läsa lite här och lite där för att få ett sammanhang och en överblick. Föreningen Svenska läromedel påstår att 71 % av eleverna anser att

läroböckerna är nödvändiga för att de ska få såväl baskunskaper som sammanhang och överblick.[25]

Argument för naturvetenskapen som ämne för alla i skolan

I Naturvetenskap som Allmänbildning [26]utreder Sjöberg vad naturvetenskaperna har för existensberättigande som ämnen i dagens skola. Varför ska alla eleverna lära sig naturvetenskap frågar han sig, och menar att det är viktigt att ställa sig den frågan idag, då naturvetenskapen inte längre har den självklara plats i skolan som den hade förr. Man måste kunna argumentera för varför det är viktigt att alla elever ska lära sig naturvetenskap i någon form. Sjöberg ställer upp fyra olika tänkbara argument till vad som gör naturvetenskaperna viktiga i skolan. Så här presenteras Sjöberg de olika argumenten:

1 Ekonomiargumentet: naturvetenskapliga ämnen som lönsam förberedelse för yrke och utbildning i ett högteknologiskt och vetenskapsbaserat samhälle.

2. Nyttoargumentet: naturvetenskapliga ämnen för att praktiskt klara och bemästra vardagslivet i ett modernt samhälle.

3 Demokratiargumentet: naturvetenskaplig kunskap är viktig för initierad åsiktsbildning och ansvarsfullt deltagande i demokratin.

4. Kulturargumentet: naturvetenskapen är en viktig del av människans kultur.[27]

Sjöbergs slutsats är att de två senare argumenten, demokratiargumentet och kulturargumentet är de som är viktigast när det gäller att argumentera för naturvetenskapernas vara i skolan. De argument som Sjöberg tar upp som jag vill ta upp i anslutning till min studie är nyttoargumentet och demokratiargumentet och kulturargumentet.

Angående nyttoargumentet diskuterar Sjöberg de tekniska tillämpningar av naturvetenskapen vilka är lätt att se nyttan med i vardagen samt förklaringen bakom de tekniska tillämpningarna vilket inte är lika lätt att se den vardagliga nyttan med. Sjöberg ifrågasätter nyttoargumentet bland annat på följande sätt:

Kanske bör vi hålla fast vid att det faktiskt kan vara viktigt att förstå och förklara världen omkring oss för att undvika främlingsskap och för att skilja mellan det som är möjligt och det som är bedrägeri och omöjligt.[28]

Men Sjöberg ifrågasätter sedan sitt eget ifrågasättande med att ställa frågorna:

Om naturvetenskapliga ämnen hjälper oss att förstå alla de tekniska anordningarna och nya landvinningarna, varför står det så lite om sådant i läroplaner och läroböcker? (Stämmer det påståendet? Se efter i nya läroböcker!) Eller ska det vara upp till eleverna att omsätta kunskaper till allt det nya? Eller borde läroböckerna innehålla mer om vad som händer inuti dagens tekniska nyheter? Kanske skulle sådana läroböcker åldras så fort att de blir oanvändbara redan efter två-tre år?[29]

Med demokratiargumentet menar Sjöberg att det är viktigt för elever att ha naturvetenskaplig kunskap då detta kan hjälpa dem att bilda sig en uppfattning om saker och ting, vilket är en förutsättning för att demokratin ska fungera på ett bra sätt. I boken listas i punktform många olika exempel på frågor i samhället där det är viktigt att eleverna kan tillräckligt mycket i ämnet för att kunna bilda sig en uppfattning i frågan. Med finns bland annat genteknologifrågor och hälsofrågor.

Kulturargumentet säger att naturvetenskapen är en viktig del av vår kultur. Naturvetenskap och naturvetenskapligt tänkande och forskning genomsyrar idag hela vår kultur och hela vår världsbild och uppfattning om verkligheten runt omkring oss. En utmaning för skolan är att visa på detta och att naturvetenskapliga kunskaper utgör en stor del av en persons allmänbildning. Sjöberg ställer frågan om inte naturvetenskapen idag för mycket framstår som isolerad från den gemensamma kulturen i läroplaner och undervisning.

Diskussion av nyttoargumentet och demokratiargumentet

En tanke är att genom att eleverna introduceras till och arbetar webbplatser som är väl utvalda så får de därigenom ett verktyg att skaffa sig kunskap inte bara under kursen, utan även i framtiden om de behöver kunskap om något av områdena som ingår i naturkunskap B. När eleven undrar över en kemikalie hemma, hur man ska handskas med den, då kan eleven dra sig till minnes kemikalieinspektionens webbplats och giftinformationscentralens webbplats och söka information därifrån. En strävan med denna studie är att finna webbplatser som verkar vara så stabila att eleven kan ha nytta av dessa även efter kursslut. Eleverna ska som medborgare vara med och ta ställning i samhällsfrågor i vårt demokratiska samhälle som har att göra med naturkunskap B. Sett ur detta perspektiv bör eleverna lära sig vägar för att kunna uppdatera och fördjupa sina kunskaper.

Ett av målen i Strategi för It i Skolan som Myndigheten för skolutveckling presenterar på sin webbplats är att elevers demokratiska kompetens och delaktighet ska öka.

Flera områden inom naturkunskap B är mycket aktuella i samhällsdebatten, till exempel frågan om genteknikens utveckling inom medicinsk forskning och jordbruk och hur vi ska hantera de etiska aspekterna av denna utveckling. Ett annat exempel är spridning av allvarliga virussjukdomar som ett hot mot vår hälsa (fågelinfluensan för tillfället) och ständigt nya löpsedlar om farlig/nyttig mat och beteende. En lärobok i naturkunskap kan inte innehålla den senaste informationen om ovan nämnda områden på samma sätt som ofta uppdaterade webbplatser kan göra. En strävan med denna studie är att hitta webbplatser som är uppdaterade och innehåller aktuell information om aktuella områden.

En lärobok får eleven ofta inte behålla efter kursens slut och även om han får det så är den snart ganska gammal då det gäller områden där forskningen går snabbt framåt.

En strävan är, som tidigare påpekats, att finna webbplatser där naturvetenskapliga begrepp presenteras i ett samhälleligt och vardagligt känt sammanhang så att eleven kan se att naturvetenskap är en del av vår samhällskultur. En strävan med utformandet av läromedlet är att eleven ska få en känsla för vad som är vetenskapligt och inte eftersom vetenskapen genomsyrar vårt sätt att tänka och vetenskapliga argument ännu i det postmoderna samhället är starka argument för de flesta ställningstaganden.

Några riktlinjer och måsten ur Lpf 94

Här återges inte hela läroplanen utan bara exempel. I Lpf 94, under rubriken Skolans uppdrag står att skolan ska lära eleverna kunskaper som är beständiga som de behöver ha med sig i livet, men också lära eleverna att möta ett samhälle i förändring, där nya kunskaper blir aktuella hela tiden. Eleverna ska förberedas för att söka, kritiskt granska, och ta till sig ny kunskap samt använda denna kunskap. Eleverna ska lära sig att ta ställning och inse konsekvenser av olika beslut i samhällsfrågor. Eleverna ska genom skolan skaffa sig en grund för livslångt lärande.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna står som mål att uppnå, bland annat att eleven efter slutfört gymnasieprogram

har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv

I läroplanen för de frivilliga skolformerna står som riktlinjer att läraren skall

utgå ifrån den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande

och vidare att läraren skall

organisera arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.

Läraren skall också

organisera arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna står också under rubriken riktlinjer att läraren skall planera utbildningen tillsammans med eleverna.

Vidare skall läraren arbeta ämnesövergripande. Av läroplanen framgår att eleverna ska lära sig att söka, granska och värdera information.

Kunskap kommer till utryck i olika former säger Lpf94, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Vidare säger Lpf94 att dessa former inte förekommer isolerade utan att de förutsätter och samspelar med varandra.

Diskussion av Lpf94

Jag tolkar Lpf94 som att eleven ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna förstå och ta ställning till olika samhällsfrågor. Jag tolkar det också som att eleven ska kunna veta var och hur han/hon kan söka aktuell och tillförlitlig information om olika ämnen samt veta vilka myndigheter och beslutsfattare som är ansvariga för olika frågor. De flesta beslutsfattande myndigheter har egna webbplatser som det är bra om eleverna känner till för att därigenom se hur olika frågor behandlas och beslutas om. I enlighet med detta vill jag hellre välja material från webbplatser som drivs av myndigheter/beslutsorgan i samhället än material från företags webbplatser eller webbplatser med läromedel avsett för undervisning. Riktlinjen att undervisningen ska individualiseras och upplevas som meningsfull för eleverna är en utmaning för skolan. Jag vill i denna studie försöka att sammanställa olika material men också ställa frågor till materialet samt formulera uppgifter med variation i vilka eleven kan arbeta med materialet i sin egen takt och på sin egen nivå samt delvis välja inriktning i uppgifterna. Jag tror att läromedlet måste göras mycket strukturerat för att kunskapen ska upplevas som meningsfull för eleven eftersom det finns så mycket information på Internet jämfört med i en traditionell lärobok. Samtidigt finns med Internet, jämfört med läroboken en närmast obegränsad möjlighet att söka mer och mer och djupare kunskaper om ett visst område för den elev som är extra intresserad och detta vill jag också ge utrymme för. Som jag tidigare påpekat vill jag hitta webbplatser och material som eleverna kan se nyttan med i vardagen.

Jag tolkar inte Lpf94 som att eleverna ska utforma sitt eget läromedel utan jag tolkar det som att lärarens ska presentera olika alternativ som eleven kan välja mellan. För att eleverna ska ha något att välja mellan måste läraren kunna presentera några tydliga förslag som eleverna kan ta ställning till. Denna studie ger ett förslag på ett alternativ till vad som kan ersätta en traditionell lärobok, det vill säga det ger ett alternativ som läraren kan presentera för eleverna så att eleverna kan ta ställning till vad de föredrar. I enlighet med detta vill jag utforma läromedlet så att det relativt snabbt går att bläddra igenom det och skaffa sig en bild av det för att kunna ta ställning till det. Därför valde jag att direktlänka till den information på webbplatsen som ska ingå.

Att arbeta ämnesövergripande kan man göra på flera olika sätt. Som jag ser det så är det lättare att samarbeta över ämnesgränserna om man har ett flexibelt läromedel till exempel innehållande material från Internet än om man har en traditionell lärobok. Detta för att man inte lika lätt kan ändra och anpassa materialet i en lärobok. I denna studie vill jag sträva efter att utforma läromedlet så att det enkelt kan ändras efter behov. Till exempel om det just några veckor passar bra att samarbeta med samhällskunskapen när det gäller ämnet genteknik så kan man snabbt och enkelt anpassa läromedlet genom att bara ändra i vilken ordning eleverna läser materialet om genteknik, samt också ändra innehållet genom att lägga till ytterligare länkar till material med mer samhällsanknytning och frågor och uppgifter till detta.

Jag utgår ifrån att Internet är den informationskälla som kommer att dominera i framtiden och att vad eleverna behöver lära sig för att kunna söka information om naturkunskap är de naturvetenskapliga begreppen samt hur begreppen hänger samman med varandra. Eleven har inte de naturvetenskapliga begreppen innan de har läst kursen och därför försvåras deras sökning. På grund av detta, samt på grund av argument som tidigare framförts (Se under rubrikerna Diskussion utifrån teoretiskt perspektiv på lärande samt Elevstyrt eller lärarstyrt?), vill jag styra in eleven från början till vissa webbplatser. Men jag vill även ha med vissa uppgifter där eleven ska söka ytterligare information genom att söka själv på valfria sidor men värdera informationen genom att använda sig av en Lathund för källkritik som myndigheten för skolutveckling tagit fram med tanke på elevers informationssökande på Internet.

Tolkning av kunskap som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet:

Vad betyder ha kunskap om till exempel livsstilens betydelse för hälsan (vilket man ska ha efter avslutad kurs i naturkunskap B)? Med ett sociokulturellt perspektiv och ett kulturargument för naturkunskapens berättigande som skolämne skulle man kunna se att ”ha kunskap om livsstilens betydelse för hälsan” som att vara socialiserad in i den kultur som just nu är allmänt accepterad och genomsyrar samhället när det gäller livsstil och hälsa. När det gäller hälsa och livsstil är idag till exempel medicinsk forskning mycket inflytelserik. Inom medicinen är man idag på väg från en strikt vetenskaplig objektiv syn på hälsa som sedan upplysningstiden har varit dominerande (ha hälsa är att inte vara sjuk) till en mer subjektiv, holistisk syn på hälsa (hälsa kan man ha fast man är sjuk och hälsa kan man sakna fast att man är frisk). Begrepp som ofta förekommer i samhället idag runt livsstil och hälsa är till exempel hjärt-kärlsjukdomar, stress, snabba långsamma kolhydrater. Att ha kunskap om livsstilens betydelse för hälsan skulle alltså kunna betyda att vara insatt i vad den medicinska forskningen säger om hälsa och livsstil i dag och att kunna diskutera runt hjärt-kärlsjukdomar, stress, snabba och långsamma kolhydrater. Att ha kunskap kanske inte behöver innebära att man kan utantill exakt vad den medicinska forskningen säger om livsstil och hälsa men att vara tillräckligt insatt för att kunna leta upp det. Att ha kunskap betyder ju i och med IT att man inte i lika hög grad behöver ha allt i sitt huvud idag påpekar Säljö [30] För att ha förståelse för livsstilens betydelse för hälsan kan det krävas att man känner till en del fakta. För att ta reda på fler fakta kan det behövas en förståelse för vad som avses med livsstilens betydelse för hälsan. Genteknik kan förstås olika beroende på vilket sammanhang det ingår i och hur det utrycks i språket. Genom att följa med i debatten och läsa om och höra om genteknik i olika sammanhang ökar förståelsen och förtrogenheten med begreppen. En strävan med naturkunskapskursen anser jag ska vara att eleverna genom information och diskussion ska uppleva till exempel genteknik ur olika perspektiv, det vill säga i olika sammanhang, mer än att strävan ska vara att definiera och förstå begreppet genteknik isolerat ur sitt sammanhang. För språklig färdighet så behövs fakta som ger förståelse som gör att man kan söka mer fakta som kan ge mer förståelse som gör att man utifrån fakta och förståelse kan ta ställning och argumentera i samhällsfrågor. För förtrogenhet skulle man kunna se det som att det behövs mycket fakta och förståelse och färdighet så att man kan argumentera och ifrågasätta på ett sådant sätt så att det kan ha betydelse i samhällsfrågor. I detta exempel ha tillgång till de fakta, ha den förståelse och färdighet, det språk, som gör att man är så förtrogen med till exempel livsstilens betydelse för hälsan eller genteknikfrågor att man inte längre behöver hjälp och stöd från läraren för att kunna söka fakta, ta ställning, och argumentera i samhällsfrågor rörande genteknik eller livsstilens betydelse för hälsan, man klarar sig själv och kan på egen hand som medborgare vara med och påverka. Man är socialiserad in i den kultur som är styrande i samhället i dessa frågor och kan därigenom även ifrågasätta den och påverka den. Som tidigare tagits upp, eftersom tron på vetenskapen är stark och ännu styrande (dock möjligen något problematiserad) i den västerländska postmoderna samhällskulturen så är det viktigt att eleverna får en känsla för vad som är vetenskapligt och vad som inte är vetenskapligt. En strävan med naturkunskapskursen bör därför vara att eleverna ska få en känsla för vad som är vetenskapligt och inte, gärna också en förståelse för detta och helst en förtrogenhet.

Programmål för Samhällsvetenskapsprogrammet

I programmålen för samhällsvetenskapsprogrammet står på skolverkets webbplats bland annat att läsa att utbildningen syftar till att få kunskap om människan, människors villkor samt att utveckla redskap för att

Formulera, analysera och lösa problem inom flera ämnesområden.

Människan är central som ämnesområde och utvecklingen av språket är viktigt vilket förklaras i nedanstående citat från skolverkets webbplats

Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språk och text intar en särskild ställning i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. För human- och samhällsvetenskaperna utgör vanligen texter av olika slag det stoff genom vilken människan och hennes verksamhet undersöks, men även andra källor, exempelvis undersökningar och intervjuer, används. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet underlättar begreppsförståelsen och den analytiska förmågan och är en god förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen.

Diskussion av programmålen

Programmålen för samhällsvetenskapligt program, liksom inspirationen från Vygotskys idéer om språk och tänkande och från sociokulturellt perspektiv (se rubriken Teoretiskt perspektiv) styr denna studie i själva utformningen av läromedlet, mot att sträva efter att eleverna ska förstå andras språk och göra sig förstådd med sitt eget språk. Att människan ses som central innebär, som jag ser det att människan sätts i centrum för diskussionen på så sätt att om bakterier diskuteras så diskuteras de utifrån sin betydelse för människan och mänskligheten, inte som isolerade företeelser. När evolutionen diskuteras så läggs tyngdpunkten på människans roll i evolutionen.

Mål och betygskriterier i nationella kursplanen, Naturkunskap B

Följande står i som mål som ska ha uppnåtts efter avslutad kurs i kursplanen för naturkunskap B:

Eleven skall

kunna planera, utföra och tolka enkla experiment och undersökningar samt kunna rapportera muntligt och skriftligt

ha kunskap om olika vägar att nå information om aktuella forskningsområden

ha kunskaper om användning av naturvetenskap och teknik i samhället

kunna beskriva några vardagliga tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp

ha fördjupade kunskaper om några grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet

ha kunskap om naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst, villkor, utveckling och mångfald

kunna beskriva den levande organismens byggnad och funktion från molekylär nivå till organnivå

ha kunskaper i genetik och modern genteknik samt kunna diskutera tillämpningar ur etisk synvinkel

ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan

Nedan citeras vad som står som betygskriterier i kursplanen för naturkunskap B

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning experimentella och praktiska moment.
Eleven utför mätningar och undersökningar samt beskriver muntligt och skriftligt iakttagelser och resultat.
Eleven ger exempel på användning av naturvetenskap och teknik i samhället.
Eleven läser och förstår texter som innehåller naturvetenskapliga begrepp och fakta.
Eleven beskriver människokroppens byggnad och funktion.
Eleven diskuterar etiska frågeställningar som rör genteknik.
Eleven har kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven arbetar aktivt i undervisningens experimentella och praktiska moment.
Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individperspektiv som ett natur- och samhällsvetenskapligt perspektiv.
Eleven diskuterar konsekvenser av olika praktiska ställningstaganden i frågor som är viktiga för individ och samhälle.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt, planerar och genomför undersökande uppgifter, tolkar resultaten och värderar kritiskt slutsatsernas giltighet och rimlighet.
Eleven använder, analyserar och integrerar införda begrepp, modeller och teorier.

Diskussion av mål och betygskriterier

I kursplanen står målen som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs. Dessa mål är till stor del tolkningsbara och ska tolkas utifrån vad som står i programmålen. Det står inte angivet om alla målen ska väga lika. Att ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan kan sammanfattas i att man vet att det är bra att motionera eller så kan det betyda att man kan det mesta som finns att kunna om livsstilens betydelse för hälsan. Tidigare diskuterades under rubriken Diskussion av Lpf94, om att ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan skulle kunna innebära att vara socialiserad in i det språk, den kultur som just nu råder i samhället då det gäller detta ämne. Men vem avgör då när eleverna har nått detta mål? Min tolkning blir att det som läraren anser är viktigt att kunna om livsstilens betydelse för hälsan för att nå upp till läroplanens övergripande mål, samt elevernas intresse, samt vad eleverna och läraren just för stunden anser är mest aktuellt i samhället, får bestämma vad att ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan rimligtvis kan innebära.

Utifrån sociokulturellt perspektiv på lärande, läroplanens mål att skolan ska utveckla eleven till demokratisk medborgare, demokratiargumentet, nyttoargumentet, kulturargumentet och programmålen för samhällsvetenskapsprogrammet tolkar jag de nationella målen i kursplanen genom att söka efter följande typ av webbplatser.

Webbplatser där vägar att nå information om aktuell forskning som gör att eleven kan bli insatt i viktiga samhällsfrågor finns

Webbplatser som berättar om hur naturvetenskap och teknik får betydelse i samhället vilket hjälper eleven att bli insatt i naturvetenskapens betydelse för den enskilda människan och för samhällets utveckling i stort

Webbplatser som berättar om fysikaliska begrepp får betydelse i vardagen, till exempel hur kunskapens om dessa har betydelse för individen och för samhällsutvecklingen i stort

Webbplatser som berättar om grundämnen och kemiska föreningars betydelse i vardagen, för den enskilda individen och för samhället i stort

Webbplatser som berättar om hur människokroppen är uppbyggd och fungerar och hur livsstilen få konsekvenser för olika delar av kroppen och dess funktion, samt vad det får för betydelse för individen och samhällsutvecklingen när kroppen av olika orsaker inte fungerar

Webbplatser som beskriver både genetiken och genteknik och vilka lagar som finns och vilken diskussion som förs om genteknik samt vad lagarna får för konsekvenser för individen och samhället

Webbplatser som beskriver hur den naturvetenskapliga evolutionsteorin genom bevis har gjort att människor fått omvärdera sin syn på gamla testamentets skapelse, alltså haft betydelse för individen och samhället

Med utgångspunkt från tidigare diskuterat teoretiskt perspektiv på lärande, tolkning av Lpf94 och tolkning av programmålen för samhällsvetenskapligt program blir min tolkning av de nationella betygskriterierna enligt följande.

För G ska eleven ha kunskap om de fakta och begrepp som behövs för att söka upp, läsa och förstå och diskutera aktuell naturvetenskaplig samhällsinformation och hänga med i aktuell naturvetenskaplig samhällsdebatt, samt ha praktisk erfarenhet av vad begreppet naturvetenskaplig undersökning innebär

För VG ska eleven ha kunskap om de fakta, begrepp, och ha den förförståelse som gör det möjligt att söka upp relevant information och utifrån detta motivera ett ställningstagande i den aktuella naturvetenskapliga samhällsdebatten på ett sätt som de som är sakkunniga och insatta i debatten kan tycka är acceptabelt samt ha praktisk erfarenhet av och förstå och visa vad det innebär att undersöka något naturvetenskapligt samt att rapportera vetenskapligt.

För MVG ska eleven ha den kunskap om fakta, begrepp och den förförståelse som gör det möjligt att söka upp relevant information och genom analyser, ifrågasättande bidra till samhällsdebatten på ett sätt som skulle kunna noteras av sakkunniga och insatta i samhällsdebatten. Eleven är förtrogen med området och kan analysera och ifrågasätta det andra påstår. Eleven kan omsätta sin förståelse för naturvetenskapligt arbetssätt i självständig planering, utförande och tolkning av undersökningar. Samt rapportera vetenskapligt.

Tilläggas kan till denna tolkning att för att läraren ska kunna bedöma om eleven är på nivån G, VG eller MVG enligt dessa kriterier så behöver läraren själv vara en av de insatta och sakkunniga i den naturvetenskapliga samhällsdebatten.

Kommande förändring av naturkunskapsämnet

I september 2004 fick skolverket i uppdrag av regeringen att förändra och förbättra gymnasieskolan. Uppdraget består av flera deluppdrag av vilket ett handlar om kursplanerna. Arbetet med kursplanerna har påbörjats, förslag till nya kursplaner har funnits utlagda sedan slutet av oktober (år 2005) på skolverkets webbplats. I februari 2006 kommer kursplansförslagen att redovisas till regeringen och de slutgiltiga nya kursplanerna kommer att finnas tillgängliga på skolverkets webbplats i mitten av februari. De första eleverna beräknas börja i de nya kurserna hösten 2007. Enligt förslaget som just nu ligger till förändring så byts naturkunskap A och B ut mot naturkunskap 1 och 2, där naturkunskap 2 bygger på naturkunskap 1. Naturkunskap tema införs som en tredje kurs. Mål liksom bedömningskriterier delas upp i 4 olika kunskapsområden.

Ett naturvetenskapligt perspektiv

Naturvetenskapliga undersöknings- och forskningsmetoder

Kommunikation

Sammanhang

Innehållet i kursen där eleverna ska kunna utveckla och visa upp förmågor kretsar kring aktuella samhällsfrågor, både när det gäller naturkunskap 1 och naturkunskap 2. Den naturvetenskapliga världsbilden är också central i både naturkunskap 1 och 2.

Diskussion angående förändring av naturkunskapsämnet

Eftersom denna studie ska vara klar under januari månad -06 och de slutgiltiga nya kursplanerna inte blir klara förrän i mitten av februari så måste min studie utgå från den kursplan som gäller just nu. Hänsyn har alltså inte tagits till kommande förändringar av naturkunskapsämnet mer än att jag har noterat i det förslag som just nu ligger, att aktuella samhällsfrågor utgör ett centralt innehåll i kursen, vilket rimmar väl med strävan i denna studie. De kommande förändringarna av naturkunskapsämnet diskuteras vidare under rubriken Diskussion.

Juridisk aspekt, hur får onlinematerial användas?

Spontant kan man tycka att det som lagts ut på Internet är fritt fram att använda. Vad som är tillåtet att göra och inte angående material från Internet följer upphovsrättslagen, vilket betyder att det inte är tillåtet att kopiera fritt från Internetsidor i undervisningssyfte.

Att något ligger enkelt åtkomligt på nätet betyder inte i sig självt att det är upphovsrättsligt oskyddat.

På myndigheten för skolutvecklings webbplats beskrivs på vilket sätt upphovsrätten gäller på samma sätt för material som lagts ut på nätet som för tryckt material. Det är inte tillåtet att ta material, till exempel en animation eller en bild, från en webbplats och placera den i sitt eget undervisningsmaterial. Länka till olika webbsidor får man dock göra, enligt Legala handboken en webbaserad vägledning i vilka lagar och regler som gäller för IT i undervisningen, som drivs av Nätuniversitetet. Men det beror på vilket sätt man länkar. En referenslänk, det vill säga en länk som går till förstasidan på en webbplats är inget problem att ha i sitt undervisningsmaterial. En direktlänk till en sida som inte är förstasida i webbplatsen är enligt legala handboken mera tveksamt om det är tillåtet att ha i sitt undervisningsmaterial. En sådan länk kan göra att den som ligger bakom webbplatsen som länkas till förlorar reklamintäkter eller så kan det bli otydligt till vilken webbplats/organisation materialet hör. I vissa andra länder anses vissa typer av direktlänkar, så kallade djuplänkar, i vilka användaren inte märker att de länkas förbi en webbplats, som otillåtna.

Nedan citeras livsmedelsverkets länkningspolicy som den presenteras på deras webbplats:

Hör av dig och berätta att du tänker länka till oss.

Ange länken till Livsmedelsverkets webbplats på ett neutralt sätt.

Använd inte Livsmedelsverkets logotyp för att länka till Livsmedelsverkets webbplats. Detta för att undvika tveksamhet om vem som är ansvarig för informationen på den webbsida där länken är placerad.

Använd endast så kallad hypertextlänk, det vill säga då användaren klickar på länken förflyttas han eller hon till Livsmedelsverkets webbserver.

Använd inte så kallad ramlänkning, det vill säga länka inte så att Livsmedelsverkets webbplats placeras inom ramarna för annan webbplats. Även då kan det uppstå tveksamheter om vem som är ansvarig för informationen.

Använd inte så kallad inlinelänkning, det vill säga länka inte så att information automatiskt hämtas från Livsmedelsverkets webbplats och placeras på annan webbplats.

Länka inte i sådana sammanhang att syftet med Livsmedelsverkets material förvanskas, eftersom Livsmedelsverket genom länkning kan associeras med innehållet på den webbplats där länken är placerad. Länka inte heller på ett sådant sätt eller i ett sådant sammanhang att Livsmedelsverkets material riskerar att missförstås.

Diskussion av juridisk aspekt

Jag vill i denna studie och i mitt förslag till läromedel, använda åtskilliga direktlänkar men tydliggöra i texten till vilka webbsidor som länkarna leder. De webbplatser som jag vill länka till innehåller ingen reklam så några intäkter förloras inte genom det. Jag har även frågat om lov att använda webbplatsers material och då fått svaret att de tillåter det så länge inte materialet tas ur sitt sammanhang.

Användbarhetsaspekt

En praktisk aspekt vid användande av webbplatser i undervisningen är hur lätta eller svåra de är att orientera sig inom. Om eleven går vilse i webbplatsen förloras tid och antagligen upplever inte eleven läromedlet som särskilt meningsfullt. För att få veta mera om hur webbplatsers användbarhet kan utvärderas rådfrågades via e-post en person som är utbildad och har arbetat inom området (en bekant), Fredrik Andersson, om detta. Nedan citeras Fredrik Anderssons beskrivning av utvärdering av webbplatsers användbarhet (hans svar via e-post)

Lite stelt kan man beskriva användbarhet (eng. usability) med den ISO-definition som finns (9241:11): ”Usability is the extent to which a product can be used by specified users to achive specified goals with effectivness, efficiency and satisfaction in a specified context of use”.

Något som är tydligt i denna definition är detta med att användbarhet inte är en egenskap hos en enskild interaktiv produkt (såsom en webbsida) utan det är något som uppstår i användningen och är beroende av målgruppen (specified users), användningssituationen (specified context) och målgruppens förväntade nytta (specified goals).

Man kan således inte säga att en webbsida har en låg eller hög grad av användbarhet rent generellt utan detta måste ses i sammanhanget av hur och i vilket syfte den ska användas. Det finns olika sätt att bedöma användbarheten hos en artefakt som till exempel en webbsida. Man kan genomföra studier enligt en mängd olika metoder. Det som oftast får styra valet av metod är tillgänglig tid tillgängliga resurser. En av de enklaste formerna av användbarhetsutvärdering är en s k heuristisk utvärdering. En heuristisk utvärdering går till så att en person med kunskap om och erfarenhet av användbarhet går igenom t ex en webbsida och försöker upptäcka användbarhetsmissar. Till sin hjälp har man ett antal heuristiker, ett antal punkter eller kriterier som man erfarenhetsmässigt vet kan orsaka användbarhetsproblem. Man betraktar då webbsidan utifrån var och en av dessa punkter för att se om dessa kan identifieras på den aktuella webbplatsen. Exempel på sådana heuristiker är Jakob Nielsens ”Ten Usability Heuristics” som finns på: http://www.useit.com/papers/heuristic/heuristic_list.html. Dessa handlar inte enbart om webbsidor utan om användbarhet i allmänhet. Däremot finns det här: http://user-experience.org/uefiles/writings/heuristics.html en variant på dessa heuristiker som är anpassad för just webb. Ett exempel ur denna är detta med ”Visibility of system status” som i fallet med webb handlar om att se till att besökarna förstår var dom är och vart dom kan gå vidare.

Som nämnts ovan så måste resultatet av en sådan utvärdering ses tillsammans med hur sidan är tänkt att användas. Användbarhetsundersökningar ska genomföras med utgångspunkt i vad användaren har för mål med användningen. I fallet med webbsidor som ska användas i undervisningssyfte kan man alltså bortse från vissa aspekter av en webbsidas beskaffenheter helt enkelt därför att det inte påverkar användningen i det aktuella syftet. Som exempel kan nämnas att en webbsida med en otydlig navigeringsstruktur generellt sett får ett lågt betyg i det avseendet, något som i sin tur drar ned helhetsbetyget för sidan. Om man i ett undervisningssammanhang vill att eleverna ska ta del av en enskild specifik sida så kan man tillhandahålla en direktlänk till just den sidan.

Navigeringsstrukturen blir då ovidkommande och bör inte tas hänsyn till när man gör en användbarhetsbedömning av sidan.

Diskussion av användbarhet

Det kan inte vara rimligt att varje enskild lärare som söker upp webbsidor att använda som läromedel ska behöva anlita en användbarhetsexpert för att utvärdera de webbsidor som är tänkta att användas eller läraren själv utbildar sig i avancerad heuristisk utvärdering. Som Fredrik Andersson tycker kan man som lärare i alla fall göra följande (citat, e-post från Fredrik Andersson)

utföra en enklare form av användbarhetsutvärdering av sidan. Den typ av heuristisk utvärdering som nämnts tidigare kan då vara till hjälp. Det viktiga är dock att läraren har betraktat sidan ur ett användbarhetsperspektiv och har funderat kring vilka eventuella problem som studenterna skulle kunna ställas inför på den aktuella sidan. Kanske finns det andra sidor med mer eller mindre samma innehåll men som har ett tydligare upplägg? Det viktiga är alltså att man har reflekterat över sidans upplägg så att man inte tar för givet att studenterna förstår sidan och hittar det dom ska bara för att man själv (som lärare) gör det.

Ett sätt att utvärdera webbplatsers användbarhet kan vara att be elever svara på väl valda frågor om webbplatsen i en elevutvärdering efter att man har använt sig av webbplatsen i undervisningen. Med denna studie avses att ta hänsyn till användbarhetsaspekter genom att anlita Fredrik Andersson för bedömning (heuristiska utvärdering) av webbplatser med avsikten att ge exempel på bra eller mindre bra webbsidor ur denna aspekt samt som hjälp att hitta lämpliga webbplatser.

Källkritik

Rapporten Källkritik för Internet[31], är utgiven av styrelsen för psykologiskt försvar, vilket är en myndighet som bland annat har till uppgift att arbete med medieberedskap. I rapporten diskuteras olika källkritiska problem. Några premisser presenteras vilka lyder:

Det finns inga ”hårda” fakta. Det finns inga säkra källor. Det kan inte råda absolut visshet. Det går att ge goda skäl för att föredra ett påstående framför ett annat. Vedertagna uppfattningar ska ifrågasättas. Det finns alltid mer att veta.[32]

I rapporten diskuteras bland annat frågan om det går att bedöma information som utges för att vara vetenskaplig utan att man själv är insatt i ämnet.

Är man helt i händerna på den som har producerat informationen, och/eller den som har rekommenderat den? Eller går det att göra en självständig bedömning?[33]

I sin diskussion av detta utgår författarna från sökande av information på Naturvårdsverkets webbplats. På Naturvårdsverkets webbplats hittade författarna en länksamling med länkar till andra webbsidors information om växthuseffekten. Länkarna hade naturvårdsverket betygsatt med en till tre stjärnor. Författarna följde de trestjärniga länkarna och konstaterade att de verkade leda till vettiga platser men konstaterade också att det inte fanns någon redogörelse hos Naturvårdsverket om på vilka kriterier länkarna valts ut och att de därför var ”i händerna” på Naturvårdsverket. När författarna följde länkarna för att försöka bedöma deras grad av trovärdighet genom att ställa frågor som:

-Var de som stod för informationen vetenskapligt skolade? Var de knutna till något universitet eller någon annan trovärdig institution?

- Gav de uttryck för samma åsikter eller var

de oeniga?

- Uttryckte de sig vetenskapligt?[34]

Det som framkom var att det var olika sorters organisationer som länkades till, det var opinionsbildare blandat med forskningsinstitut till exempel. Författarna bedömde att den vetenskapliga nivån var relativt hög i samtliga fall. Författarna märkte att samtliga webbplatser som Naturvårdsverket länkade till var överens om att växthuseffekten var ett reellt problem. Eftersom författarna visste att det existerade forskare som hävdade annorlunda ville de också söka efter sådan information för att få en allsidig bild. De hittade bland annat webbplats tillhörande organisationen Greening Earth Society, som hävdade en annorlunda syn på problemet med växthuseffekten. Webbplatsen hade vetenskapligt skolade personer med doktorsexamen knutna till sig vilket var ett tecken på att den var vetenskaplig men författarna kunde avgöra när de läste informationen att den inte var trovärdig och seriös eftersom det saknades argument för och nyansering av påståenden trots att de motsade den allmänna vetenskapliga åsikten. En annan som Naturvårdsverket hade, länkade i sin tur vidare till en sida som presenterade motargument mot den allmänna vetenskapliga åsikten om växthuseffekten. Författarna konstaterade att länken gick till en uppsats där resonemanget var vetenskapligt (underbyggda argument, konstaterande av osäkerhet). Däremot saknades tydlig uppgift om vem som låg bakom uppsatsen. Leth och Thuréns slutsatser i rapporten är att det verkligen är svårt för den som inte är insatt att bedöma om information som framställs som vetenskaplig verkligen är det. Deras slutsats är också att det är lättare att avfärda att information inte är seriös än att säkerställa att den är det. Författarna söker vidare på nätet efter information om manodepressiv sjukdom. De hittar en webbplats ”Pedulum organization” som de söker igenom. De hittar fördjupningslänkar och böcker och de hittar information om kriterier för diagnosen manodepressiv sjukdom och vetenskaplig hänvisning till dessa, som de känner igen och bedömer webbplatsen som seriös. Författarna konstaterar att det var enbart med hjälp av sin tidigare kunskap som de klarade att bedöma om sidan var seriös eller inte och drar slutsatsen att för att vi ska få veta mera måste vi redan veta mycket.

I rapporten diskuteras vidare varför detta blir ett dilemma just vid sökande av information på Internet. Vid sökande på Internet, är sökandet inte på samma sätt en process som vid traditionellt journalistiskt sökande av information. Vid traditionellt sökande börjar man kanske med att med hjälp av en bibliotekarie hitta en ”säker källa” som hänvisar till en annan säker källa osv. Via sökmotorer på Internet får man snabbt fram en hel mängd intressant information genom en enda sökning som bara tar några sekunder. Dock kan det bland denna information finnas allt från säkra till helt oseriösa källor och det blir upp till den sökande att sovra bland dessa. Sökande med hjälp av Internet ställer alltså högre krav på individens förkunskaper i ämnet är författarnas slutsats.

En slutsats är att förkunskaper är viktiga då man söker i de stora sökmotorerna. Man får ofta upp ett stort antal träffar, men om man inget vet om saken är det omöjligt att avgöra vilka källor som är värda att lita på och vilka som inte är det. Det bästa är i så fall att först skaffa sig en viss uppfattning om saken på traditionella vägar och därefter använda nätet. Det är också givande att fortsättningsvis kombinera sökandet på nätet med andra källor. Information på nätet kan och ska ge upphov till frågor vilka man bör konsultera andra källor. Man bör inte låta tillgängligheten lura en till överdrivna tidsvinster med nätet. En effektiv användning av nätet är att ta sig tid att också inhämta kunskaper från annat håll. Gör man inte det kan det ofta visa sig att kunskaperna från nätet är värdelösa [35]

Leth och Thuréns rapport är omfattande och tar upp många aspekter och exempel på källkritisk informationssökning på Internet. I slutet av deras rapport kommer de med ett antal råd för källkritik på nätet. En del av det som Leth och Thurén har kommit fram till att det har betydelse, sammanfattar Annette Holmquist som har seminarier om källkritik på nätet i sin powerpointpresentation innehållande 36 bilder, vilken finns tillgänglig att hämta på skoldatanätets webbplats för diskussion i undervisningssammanhang.[36] I denna powerpoint presenteras ett antal frågor att ställa till den webbsida man funnit. Via myndigheten för skolutveckling och skoldatanätet kan en kortare version av Anette Holmquists powerpointpresentation laddas hem för att användas av elever. Följande är frågor som enligt Annette Holmquists presentation kan ställas till en webbplats

· Verkar texten på webbsidan trovärdig?

· Är texten faktagranskad?

· Finns många slarvfel?

· Vem har skrivit texten?

· Vad är webbplatsens täckning?

· Vem står bakom domänen?

· Syns det vem som står bakom webbadressen?

· Vem är ansvarig utgivare?

· Är webbplatsen tendensiös?

Diskussion av källkritisk aspekt

Efter att ha läst Leth och Thuréns rapport drar jag slutsatsen att eleverna behöver förkunskaper för att själva kunna söka och bearbeta information på Internet samt att de behöver lära sig de knep som finns för källkritik på Internet och få träna sig i att bedöma en webbplats trovärdighet. Deras slutsats är ett argument för att inte från början låta eleverna ägna sig åt fritt sökande och sortering av information på Internet. Min strävan med läromedlet i Naturkunskap B blir därför att eleverna ska ges förkunskaper, men också öva sig i att granska en text källkritiskt. Man kan fråga sig om Internet över huvud taget bör användas som informationskälla på grund av den osäkerhet som finns i källorna jämfört med tryckt text. Om jag utgår från mig själv så tror jag att eleverna kommer att använda Internet som informationskälla i framtiden oavsett vad de får lära sig för andra vägar i skolan och min slutsats blir då att det är lika bra att göra det bästa av situationen. I denna studie avses att leta efter webbplatser som kan anses trovärdiga utifrån vad Leth och Thurén och Holmquist presenterar som tecken på trovärdighet.

Hur?

Insamlandet av material från webbplatser

Jag sökte på Internet genom att använda mig av sökmotorn Google samt länksamlingarna MERLOT och Länkskafferiet och genom webbplatsers länkar. Sökandet gjordes inte systematiskt utan genom planlöst surfande men utgick ifrån den kursplanens nationella mål, som jag tidigare beskrivit i Diskussion av mål och betygskriterier ville jag finna webbplatser enligt följande.

Webbplatser där vägar att nå information om aktuell forskning som gör att eleven kan bli insatt i viktiga samhällsfrågor finn

Webbplatser som berättar om fysikaliska begrepp får betydelse i vardagen, och hur kunskapens om dessa har betydelse för individen och för samhällsutvecklingen i stort

Webbplatser som berättar om grundämnen och kemiska föreningars betydelse i vardagen, för den enskilda individen och för samhället i stort

Webbplatser som beskriver både genetiken och genteknik och vilka lagar som finns och vilken diskussion som förs om genteknik samt vad lagarna får för konsekvenser för individen och samhället

Webbplatser som beskriver hur den naturvetenskapliga evolutionsteorin genom bevis har gjort att människor fått omvärdera sin syn på gamla testamentets skapelseberättelse, alltså haft betydelse för individen och samhället

Utgående ifrån programmålen för samhällsvetenskapligt program söktes också efter webbplatser

Där människan intar en central roll

Min första problemformulering var:

Vilka kan vinsterna vara med att använda ett läromedel baserat på webbplatser jämfört med en traditionell lärobok?

För att besvara denna fråga ställdes utifrån tidigare förklarade strävanden med studien följande frågor till det uppletade materialet

Hur kan webbplatsen vara eleverna till nytta i vardagen?

Hur kan webbplatsen bidra till demokratiska medborgare?

På vilket sätt verkar materialet trovärdigt?

Hur användbar är sidan?

Kommer de naturvetenskapliga begreppen in i en vardagsnära kontext? Speglar webbplatsen samhällskulturen och vardagen (i jämförelse med ”institutionen skolan”)? Sätts begreppen in i ett sammanhang som är känt?

Hur kan webbplatsen bidra till att undervisningen individanpassas? Har webbplatsen uppdaterade fördjupningslänkar?

Verkar webbplatsen så stabil att eleven kan söka sig till den även efter kursslut?

Innehåller webbplatsen information om aktuella ämnen?

Innehåller webbplatsen sammanhängande information som gör att eleven kan se övergripande sammanhang och få en överblick?

Vilka kan vinsterna vara med denna webbplats jämfört med en traditionell lärobok?

Material söktes på detta sätt upp och utvärderades kritiskt, valdes sedan ut eller förkastades.

Utformning av läromedlet

Min andra problemformulering löd:

På vilket sätt kan olika onlinematerial sammanställas till en helhet, till ett läromedel för kursen Naturkunskap B? För att besvara denna fråga har jag försökt att utforma ett exempel på hur ett sådant läromedel skulle kunna se ut.

Tidigare diskussion av olika strävanden med utformningen av läromedlet sammanfattas i följande punkter

Inte komplettera det länkade med någon enda egen berättande text eller bild, det material som länkas till ska utgöra det berättande innehållet i naturkunskapskursen så att läromedlet lätt kan anpassa efter behov

Att utforma frågor och uppgifter till materialet som länkas till så att eleverna arbetar aktivt materialet och så att deras kunskaper om innehållet i länkade sidor kan utvärderas vid betygsättning

Att stötta eleven att använda naturvetenskapliga begrepp i sitt eget språk genom att utforma uppgifter till eleven där denne ska använda de naturvetenskapliga begrepp som förekommer i webbmaterialet.

Att genom att utforma uppgifter stötta eleven till att diskutera olika samhällsfrågor

Att eleverna ska få en känsla för vad som är vetenskapligt och inte, gärna också en förståelse för detta och helst en förtrogenhet.

Att eleverna ska ges förkunskaper genom att presenteras för redan utvalda webbsidors innehåll, men också att de ska öva sig i att söka upp och granska en text källkritiskt

IT ska ges rollen som lärobok och övningshäfte för strukturen, förståelsen, sammanhanget och överblicken och IT ska ges rollen som informationskälla och inspiratör för individanpassningen och elevaktiviteten .

Att forma en strukturerad kurs som gör att eleven upplever den tydlig, att det inte blir mycket och för rörigt med all information som finns på Internet

Att utforma ett läromedel som vid kursstart kan överblickas av eleverna så att de kan påverka innehållet.

Att läromedlet ska vara lätt att ändra i med utgångspunkt från diskussion med elever, samarbete med andra ämnen.

Utifrån dessa punkter gjordes ett försök att utforma en kurs genom att länka till utvalda webbplatser och hitta på uppgifter till webbplatsens innehåll samt uppgifter där eleven ska söka sig vidare från webbplatsen.

Jag har utforma mål till avsnitten och någon form av betygskriterier, med förhoppningen att det ska tydliggöra för eleverna. Jag har även gjort mål till uppgifterna som tillhör varje avsnitt för att förtydliga vad de förväntas uppnå utifrån sitt arbete med webbmaterialet. För i det här fallet kan eleven inte på samma sätt se sig som ”säker” genom att ”kunna” hela läroboken (eftersom det finns hur mycket som helst att fördjupa sig i på Internet) utan behöver ett annat mål.

Resultat

Redovisning av insamlat webbmaterial

Det gick inte, med den tid som fanns till förfogande att hitta webbplatser som motsvarade allt som strävades efter. Webbplatser valdes ut efter en sammanvägning av hur de motsvarades vad som strävades efter. På grund av tidsbrist hanns inte alla områden täckas in. Webbplatser som har att göra med betydelsen av fysikaliska begrepp i vardagen hanns inte med.

Följande webbplatser valdes ut. Hur de utvalda webbplatserna svarar mot ställda frågor diskuteras i hyperlänkarna.

Diskussion om webbplatsen Sjukvårdsrådgivningen.se

Diskussion om webbplatsen Vårdguiden.se

Diskussion om webbplatsen Alla Hjärtan (Astra Zeneca)

Diskussion om webbplatsen Livsmedelsverket.se

Diskussion om webbplatsen Giftinformationscentralen.se

Diskussion om webbplatsen Kemikalieinspektionen.se

Diskussion om webbplatsen Webelements

Diskussion om PBS lärar- och studentmaterial om Evolution

Diskussion om webbplatsen Genteknik.nu

Diskussion om webbplatsen Djurforsok.info

Diskussion om webbplatsen Socialstyrelsen.se

Diskussion om webbplatsen Apoteket.se

Diskussion om webbplatsen Genvägen

Diskussion om projektet Skolkemi Umeå

Diskussion om Gentekniknämndens webbplats

Diskussion om Astra Zenecas Magskola

Diskussion om webbplatsen Forskning.se

Så här blev läromedlet

Betygskriterier och mål

Introduktion Människokroppens Uppbyggnad

1. Läs översiktligt om Människokroppens Uppbyggnad på Sjukvårdsrådgivningens webbplats

2. Instuderingsfrågor till Människokroppens Uppbyggnad

3. Se i anatomisk atlas var olika organ i människokroppen är placerade

4. Uppgift Människor kroppens uppbyggnad

Arbeta med celler

1. Läs om Kroppens minsta byggstenar på Sjukvårdsrådgivningens webbplats

2. Instuderingsfrågor till kroppens minsta byggstenar

3. Läs mer om stamceller

4. Sök reda på via Vårdguiden vad som händer när cancer uppkommer

5. Uppgifter till kroppens byggstenar, stamceller och cancer

Arbeta med Hjärta och Blodomlopp, Blodtryck, Hjärtkärlsjukdom

1. Läs om Hjärtat och Blodomloppet på Sjukvårdsrådgivningens webbplats

2. Instuderingsfrågor till Hjärta och Blodomlopp

3. Sök reda på via Vårdguiden vad som orsakar hjärtinfarkt samt vad bypassoperation är för något.

4. Gå igenom Astra Zenecas utbildning Hjärtskolan (3 delar: 1.Hjärt-kärlsystemets anatomi och fysiologi 2. Högt blodtryck 3. Höga blodfetter)

5. Instuderingsfrågor till Hjärtskolan

6. Uppgifter till hjärta och blodomlopp, blodtryck, hjärtkärlsjukdom

7. Undersökning: Blodtryck

Arbeta med Immunförsvaret, Förkylning och Influensa

1. Läs om Immunförsvaret på sjukvårdsrådgivningens webbplats

2. Instuderingsfrågor till Immunförsvaret

3. Läs om Infektion och Inflammation på Sjukvårdsrådgivningens webbplats.

4. Instuderingsfrågor till Infektion och Inflammation

5. Sök via Vårdguiden reda på mer om vaccinering

6. Läs om Sveriges handlingsplan mot antibiotikaresistenta bakterier på socialstyrelsens webbplats

7. Uppgifter till Blodet och Immunförsvaret, Infektion och Inflammation, Vaccinering och Antibiotikaresistenta bakterier

Arbeta med Nervsystemet

1. Läs om Hjärna och Ryggmärg och Nerver

2. Instuderingsfrågor till Hjärna och Ryggmärg och Nerver

3. Sök reda på via Vårdguiden reda på vad som orsakar sjukdomarna MS och Parkinsson

4. Se Apotekets förklaring till vad som orsakar nikotinberoende

5. Uppgifter till Hjärna och Ryggmärg och Nerver, MS och Parkinsons och beroende

Arbeta med Matsmältning

1. Läs om Kroppens Matsmältningsorgan på Sjukvårdsrådgivningens webbplats

2. Instuderingsfrågor till Kroppens Matsmältningsorgan

3. Sök reda på via Vårdguiden eller via Astra Zenecas magskola reda på vad magsår beror på.

4. Sök reda på via Livsmedelsverket reda på vilken typ av fett vi bör äta och i vilka mängder.

5. Uppgifter till Kroppens matsmältningsorgan, kost

Arbeta med Gener och Genteknik

1. Läs om Gener och Genteknik (Grundkurs, Förändra gener, Analysera gener, Skaffa friska barn, Stamceller och kloning, I forskningens tjänst, Etik, Lagar och regler, Hur man gör)

2. Sök via Genvägen redan på vilka myndigheter som är ansvariga för genteknikverksamhet och på vilket sätt

3. Instuderingsfrågor till gener och genteknik

4. Uppgifter till Gener och Genteknik

Arbeta med Evolutionsteorier

1. Se 7 st kortfilmer om Evolutionsteorier

2. Instuderingsfrågor till kortfilmerna

3. Uppgifter om evolutionsteorier

Arbeta med Kemikalier

1. Klicka dig runt i periodiska systemet

2. Instuderingsfrågor till periodiska systemet

3. Se vilka kemikalier som finns i ett hus i kemikalieinspektionens studerandehus

4. Leta i Giftinformationscentralens kemikalielista efter några vanliga hushållskemikalier

5. Uppgifter kemikalier i hemmet och i periodiska systemet

6. Undersökning, lösningsmedel

Sammanfattande uppgifter till alla delar

1. Sammanfattande uppgifter

Slutsatser och diskussion

Slutsatser och diskussion om utformandet av läromedlet

Man kan naturligtvis utforma ett läromedel utifrån material från Internet på många olika sätt. Mitt förslag är bara ett exempel och inte ens ett särskilt genomarbetat sådant. Jag har valt att göra läromedlet strukturerat och stegvis utformat och innehållande instuderingsfrågor, då jag tror att det behövs eftersom materialet inte är sammanhängande utan hämtat ifrån olika ställen, det behövs ett strukturerat läromedel för att balansera det osammanhängande materialet.

Jag kunde konstatera efter att ha utformat läromedlet att det var relativt enkelt att ändra i läromedlet, till exempel byta ut en webbplats mot en annan eller att utforma läromedlet mera åt faktahållet eller mera åt att eleverna själva ska söka och granska information. Efter att ha färdigställt själva läromedlet så testade jag efter tre månader alla länkar och samtliga var fortfarande aktuella.

Slutsatser och diskussion om letandet efter material

Lättast var att hitta pedagogiskt material om människokroppen samt om genteknik. Svårast var att hitta ett sammanhängande material om evolutionen samt om kemi. Kanske speglar detta vad majoriteten av människor finner mest intressant, samt vad som är mest aktuellt i dagens samhälle. Kanske är det mera aktuellt för allmänheten med människokroppen och genteknik än vad det är med kemiska föreningar och evolution?

· När det gäller människokroppens uppbyggnad, hälsa och livsstil fungerade det utmärkt att ersätta en traditionell lärobok med onlinematerial. Denna slutsats drar jag för att jag inom detta område funnit trovärdiga, genomarbetade och aktuella webbplatser med stor omfattning där innehållet utarbetats av sakkunniga inom området men anpassats till att allmänheten ska förstå. Stor möjlighet till fördjupning finns för den som vill inom webbplatsen och genom att följa webbplatsens länkar. De naturvetenskapliga begrepp som presenteras ingår i ett känt sammanhang. Aktuell forskning presenteras på webbplatserna.

· När det gäller gener och genteknik fungerade det också bra att ersätta en traditionell lärobok med onlinematerial. Material fann jag, men inte lika uppdaterat och med lika hög grad av trovärdighet som det förra. Materialet som jag valde var innehållsrikt. Ganska stor möjlighet till fördjupning fanns men inte uppdaterat och det var inte tydligt om texten var granskad osv. Genteknikområdet är utspritt på flera olika myndigheter. Gentekniknämnden har en webbplats men denna webbplats innehåller inte så mycket pedagogiskt material. Länge tänkte jag använda webbplatsen www.bionetonline.org som är en webbplats som ett antal kända museum och vetenskapscentra står bakom och som finns på ett antal olika språk och tar upp aktuella ämnen samt innehåller ett diskussionsforum. Men efter granskning av webbplatsen så insåg jag att det varken finns angivet vem som står bakom texten eller någon information om att den är granskad. Dessutom verkar inte webbplatsen vara uppdaterad sedan 2003 eftersom alla evenemang under rubriken Evenemang har datumet 2003 och diskussionsforumet verkade inte särskilt levande.

· När det gäller grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet fungerade det inte så bra med onlinematerial. Det var svårt att hitta en stor sammanhängande och aktuell webbplats som kunde användas som läromedel för grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet. Umeå Universitet står bakom en ganska stor webbplats om skolkemi som innehåller många laborationer men denna webbplats har länkar som inte leder någonstans och det finns inte så stor möjlighet till fördjupning. Dessutom är webbplatsen under utveckling och under flera rubriker finns ännu ingen text.

· När det gäller naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst, villkor, utveckling och mångfald så var det ”omöjligt” att hitta en svensk webbplats som var någorlunda stor och trovärdig och som presenterade material om evolutionen. Många länkar ledde mig till just PBS webbplats, vilket var den som valdes ut.

· Enligt Fredrik Andersson som har hjälpt mig med påpekanden av webbplatsers användbarhet, så har flera av de webbplatser jag har valt ut inte så bra användbarhetsdesign. När jag själv skulle försöka att granska sidorna källkritiskt blev jag förvånad över hur dåliga flera webbplatser var ur den aspekten, även vissa myndigheters webbplatser saknade källinformation. Min hypotes eller förhoppning är att webbplatserna kommer att bli bättre och bättre ur dessa aspekter framtiden. Sjukvårdsupplysningens webbplats är föredömlig ur dessa aspekter och uppfyllde även många andra av de förväntningar jag hade på webbplatser som läromedel.

Diskussion om betydelse

Hur pass användbart ett läromedel sådant som utformades i denna studie, är i praktiken återstår att se. Om det fungerar som tänkt så kan det leda till att det upplevda glappet mellan skola och verklighet minskar för eleverna eftersom en stor del av undervisningsmaterialet är utformat inte enbart för elever utan för alla samhällsmedborgare. Det skulle också kunna vara lättare att ändra och anpassa än en traditionell lärobok då det är webbaserat och inte tryckt på papper. Eftersom det är, åtminstone delvis, byggt på redan existerande webbplatser så uppdateras och aktualiseras innehållet ”av sig själv”. Det enda skolan behöver göra är att hänga med i vad som händer med materialet och anpassa läromedlet efter det. Det kan också vara så att det jämfört med en tryckt lärobok blir mer naturligt för eleven att söka sig vidare utifrån läromedelstexten om den finns på Internet, helt enkelt därför att man redan befinner sig vid datorn, bara ett klick på en fördjupningslänk, eller en googlesökning behövs för att komma vidare.

Det kändes naturligt vid utformingen av läromedlet i denna studie (vilket det kanske inte gör vid skrivandet av en traditionell lärobok) att ta med webbplatser som inte innehåller fakta rakt upp och ned, utan som är mer som verktyg som eleverna kan använda sig av i sitt eget uppsökande av fakta, till exempel frågelådan på webbplatsen Forskning.se eller skoldatanätets Lathund för källkritik.

I förslaget som skolverket har till ändring av naturkunskapsämnet förtydligas den samhälleliga naturkunskapen.

I förslaget för kursplan för den nya kursen naturkunskap 2 står som första punkt av tre följande gällande kursens innehåll följande

Aktuella samhällsfrågor ur ett naturvetenskapligt perspektiv samt tillämpning av för sammanhanget användbara begrepp, teorier och modeller från olika naturvetenskapliga kunskapsområden

När denna uppsats skrivs är det inte beslutat om detta förslag kommer att gå igenom, men om det gör det så blir det spännande att se om det kommer att skrivas traditionella läroböcker om dessa samhällsfrågor. Gällande punkten som citeras ovan så är min egen övertygelse att det är mycket bättre att till det innehållet i kursen utgå ifrån ett läromedel liknande det i denna studie än från en traditionell lärobok. Inte enbart för att materialet blir uppdaterat och aktuellt utan att man till varje termin behöver investera i nya läroböcker utan också för att det blir mer flexibelt vilka frågor som ska tas upp och hur mycket man ska fördjupa sig i varje. Det är ju nämligen meningen att läraren tillsammans med eleverna ska besluta om innehållet i kursen. Ett överblickbart läromedel som eleverna snabbt kan klicka sig igenom (eller som läraren kan presentera med hjälp av en Internetansluten dator och en ljuskanon) kan fungera som underlag för en diskussion med eleverna och läraren kan sedan relativt lätt stryka och ändra i materialet, till exempel lägga till nya frågor eller länkar, eller om eleverna till och med har förslag på andra webbplatser. I en färdigtryckt lärobok i jämförelse, står ju det som står, inte så lätt att ändra och anpassa efter diskussion med elever.

Reflektion över forskningsprocessen

Det har varit enormt roligt att göra denna studie så för mig har den haft betydelse. Jag har tvingats fundera över och tolka innehåll i styrdokument. Jag har också tvingats att granska webbplatsers trovärdighet och aktualitet, vilket jag numera gör automatiskt (det gjorde jag inte förr i lika hög grad). Jag har med genuint intresse försökt att uppfylla syftet och söka svar på de problemformuleringar jag hade. Problemet var att göra studien till något vetenskapligt som ju är själva meningen med lärarutbildningens examensarbete. När man söker på Internet surfar man ju helt enkelt runt genom att söka på de ord som man redan känner till och genom att följa länkar härs och tvärs, tills man till slut får någon slags känsla för vad som är ”så bra det kan bli”. Man prövar inte alla sidor som man får upp mot de kriterier som man har. En del webbplatser ratade jag bara för att de var fula och vissa för att jag själv tyckte att texten var svår att förstå. Precis som jag hade fått lära mig genom förberedande föreläsning på lärarhögskolan att man inte skulle göra, gjorde jag ändå. Jag grävde mycket men ytligt istället för smalt och djupt. Jag tyckte att jag begränsade mig genom att enbart välja naturkunskap B och inte hela naturkunskapsämnet. Jag har även i efterhand svårt att se hur jag hade kunnat smalna av arbetet utan att det tappade mening. Det som intresserade mig var om det gick att utforma ett läromedel som helt ersatte en lärobok, så att man kan slippa läroboken helt och hållet, att fokusera på bara en del av naturkunskap B hade blivit en helt annan undersökning. Läraren och skolan ska forma medborgare som är rustade för att aktivt medverka i det demokratiska samhället. Färdighet i att använda Internet för olika ändamål, till exempel som informationskälla före ställningstaganden i viktiga frågor, måste vara ett steg på vägen dit. Om man då antar att läraren bör vara den ”mer kompetente” i ett samspel mellan lärare och elev (se rubriken Teoretiskt perspektiv) så blir det ju viktigt att läraren själv känner till vilka möjligheter och inte som finns med Internet som informationskälla i det ämne som han/hon undervisar. Eftersom jag själv har gått igenom lärarutbildningen strax innan den satsning som nu sätts igång på att utöka IT i lärarutbildningen (se rubriken Avgränsning), så har denna C-uppsats varit mycket lärorik för mig att göra och nu har jag kommit en liten bit på väg i alla fall till att bli ”den mer kompetente” inom detta område. Hur styrker man sina påståenden med fakta man hittat på Internet till exempel? Det har jag fått fundera på. Leth och Thuréns rapport var intressant att läsa gällande detta (se rubriken Diskussion av källkritisk aspekt inför min studie).

Nya frågor/vidare forskning

Vilka kan vinsterna vara med att använda ett läromedel baserat på webbplatser jämfört med en traditionell lärobok?

Den frågan ställdes i början av uppsatsen och slutsatsen blir här i slutet av uppsatsen att den frågan inte helt besvaras i den här studien. För att den frågan ska kunna besvaras måste webbplatsers innehåll granskas och jämföras med ett antal läroböckers innehåll. Dessutom måste läromedlet användas i praktiken och efter det utvärderas. I denna studie har jag inte undersökt alls hur det utarbetade kursförslaget skulle fungera i verkligheten. Inte heller har kursförslaget granskats ur olika perspektiv och av olika personer. Inte heller har jag arbetat så noga med eller färdigställt själva läromedlet. Detta är jag dock intresserad av att undersöka vidare i en förlängning av denna studie.

På vilket sätt kan olika onlinematerial sammanställas till en helhet med struktur och överblick, till ett läromedel för kursen Naturkunskap B?

Man skulle kunna göra som i mitt exempel men säkerligen på ett mycket bättre sätt om man är flera, både lärare och elever som hjälps åt och prövar sig fram i praktiken. Får jag möjlighet i framtiden, så kommer jag att pröva att använda mig av läromedlet i praktiken.

Jag är även intresserad av att försöka göra något liknande i Naturkunskap A. Jag gissar att det skulle fungera bra eftersom Naturkunskap A innehåller aktuella ämnen som till exempel miljökunskap vilket jag vet finns en mängd bra och pedagogiskt material om på Internet.

Om skolverkets förslag till nya kurser i naturkunskap kommer att förverkligas om en månad så är jag intresserad av att formulera ett läromedel till dessa kurser utifrån onlinematerial, åtminstone till de delar som ska handla om aktuella samhällsfrågor.

Slutligen kan jag ändå säga att jag är imponerad av hur mycket bra och påkostat gratis material det finns på Internet (även om det ur källkritisk synvinkel i vissa fall finns mycket kvar att önska). Jag ställer mig undrande till att det fortfarande skrivs traditionella böcker som presenterar fakta inom hela naturkunskapsområdet och det ska bli spännande att följa den framtida utvecklingen av läromedel.

Referenser

[1] O´neil E.T, Lavoie B.F, Benett R Trend in the evolution of the Public Web, D-Lib Magazine, April 2003, Volume 9, Nr 4

[2] World Internet Institute (2004) Informationssamhällets framväxt-en trendrapport 2000-2003 (rapporten nedladdad från www.worldinternetinstitute.org 17 jan 2005)

[3] World Internet Institute (2004) Svenskarna och Internet 2003 (rapporten nedladdad från www.worldinternetinstitute.org 17 jan 2005

[4] Myndigheten för skolutveckling (20 december 2005) Efter Itis (http://www.skolutveckling.se/it_i_skolan/efter_itis/ 25 dec 2005)

[5] Regeringen och regeringskansliet (17 november 2005) Pressmeddelande från utbildnings- och kulturdepartementet: IT-uppdrag till myndigheten för skolutveckling (http://www.regeringen.se/sb/d/6047/a/53394 25 dec 2005)

[6] KK-stiftelsen (2005) IToch lärarstuderande 2005 (http://www.kks.se/templates/Publications/PublicationPage.aspx?id=8594 20 dec 2005)

[7] Skolverket (2005) IT i skolan 2005: tillgång, användning och attityder (http://www.skolutveckling.se/it_i_skolan/enkat.shtm1 5 dec 2005)

[8] Svenska Akademiens ordbok (5 mars 2006) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html

[9] Nationalencyklopedins Internettjänst (5 mars 2006) http://ezproxy.lhs.se:2053/jsp/notice_board.jsp?i_type=1

[10] Nationalencyklopedins Internettjänst (5 mars 2006) http://ezproxy.lhs.se:2053/jsp/notice_board.jsp?i_type=1

[11] Nationalencyklopedins Internettjänst (5 mars 2006) http://ezproxy.lhs.se:2053/jsp/notice_board.jsp?i_type=1

[12] Säljö R(2000) Lärande i praktiken. Norstedts Akademiska Förlag

[13] Vygotsky L. S. Thought and Language / Lev Vygotsky; translation newly rev. and edited by Alex Kozulin. Cambridge, MA: The M.I.T. Press, 1986

[14] Dyste, O. (2003) Dialog, samspel och lärande Studentlitteratur

[15] Vygotsky L. S. Mind in society : the development of higher psychological processes / L.S. Vygotsky ; edited by Michael Cole, Cambridge, Mass. : Harvard U.P., 1978

[16] Säljö R(2000) Lärande i praktiken. Norstedts Akademiska Förlag

[17] Vygotsky L. S. Thought and Language / Lev Vygotsky; translation newly rev. and edited by Alex Kozulin. Cambridge, MA: The M.I.T. Press, 1986

[18] Dyste, O. (2003) Dialog, samspel och lärande Studentlitteratur

[19] Carlgren, I.(red.) (1999) Miljöer för lärande. Studentlitteratur

[20] Skolverket (7 april 2005) Språk http://www.skolverket.se/sb/d/669 (27 dec 2005)

[21] Säljö R (2002) Utm@aningar och e-frestelser it och skolans lärkultur Prisma

[22] Nissen J.(Red)(2002) ”Säg IT- det räcker”- Att utveckla skolan med några lysande IT-projekt. Utvärdering av KK-stiftelsens satsning på större skolutvecklingsprojekt. Redners, s203

[23] Nissen J.(Red)(2002) ”Säg IT- det räcker”- Att utveckla skolan med några lysande IT-projekt. Utvärdering av KK-stiftelsens satsning på större skolutvecklingsprojekt. Redners, s203

[24] Nissen J.(Red)(2002) ”Säg IT- det räcker”- Att utveckla skolan med några lysande IT-projekt. Utvärdering av KK-stiftelsens satsning på större skolutvecklingsprojekt. Redners, s 205)

[25] Föreningen svenska läromedel (5 mars 2006) http://www.fsl.se/

[26] Sjøberg, Svein (2000), Naturvetenskap som allmänbildning, Studentlitteratur

[27] Sjøberg, Svein (2000), Naturvetenskap som allmänbildning, Studentlitteratur, s

[28] Sjøberg, Svein (2000),Naturvetenskap som allmänbildning, Studentlitteratur, s 5

[29] Sjøberg, Svein (2000), Naturvetenskap som allmänbildning, Studentlitteratur, s 5

[30] Säljö R (2002) Utm@aningar och e-frestelser it och skolans lärkultur Prisma

[31] Leth, G. Thuren, T.(2000) Rapport177: Källkritik för intenet Styrelsen för psykologiskt försvar (rapporten nedladdad från http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=37, 25/12-05)

[32] Leth, G. Thuren, T.(2000) Rapport177: Källkritik för intenet Styrelsen för psykologiskt försvar (rapporten nedladdad från http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=37, 25/12-05), s 133

[33] Leth, G. Thuren, T.(2000) Rapport177: Källkritik för intenet Styrelsen för psykologiskt försvar (rapporten nedladdad från http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=37, 25/12-05), s 92

[34] Leth, G. Thuren,T.(2000) Rapport177: Källkritik för intenet Styrelsen för psykologiskt försvar (rapporten nedladdad från http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=37, 25/12-05),s 93

[35] Leth, G. Thuren, T.(2000) Rapport177: Källkritik för intenet Styrelsen för psykologiskt försvar (rapporten nedladdad från http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=37, 25/12-05), s 103

[36]Holmquist,A.Källkritik på Internet-36 bilder Myndigheten för skolutveckling, powepointpresentationen tillgänglig på http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/kall_material.html 25/12-05)